Historiskt lågt valdeltagande kan ha gett sned maktfördelning

Valdeltagandet i omvalet i Båstad 2015 var rekordlågt. Endast 63 procent av de röstberättigade la någon röst. Detta otroligt låga valdeltagande ställer en del frågor kring hur utfallet och fördelningen av makten i kommunen blev.

I det ordinarie valet 2014 var det 84,8 procent som la en röst till kommunfullmäktige (KF). Det är ganska nära Sverigesnittet på 82 procent. Valdeltagandet i kommunalvalet ligger på runt 80-84 procent i de flesta kommuner i Sverige. Några sticker ut och mest är det Haparanda som har haft det absolut lägsta valdeltagandet i landet under lång tid. Där är valdeltagandet 10 procentenheter lägre än de andra kommunerna med lågt deltagande.

Enligt Norrbottenskuriren, som har försökt ta reda på varför Haparanda har så lågt valdeltagande, beror det bland annat på att väldigt många som bor i kommunen känner sig finska eller är ursprungligen finska och bryr sig inte alls om svensk politik. Även stor arbetslöshet anges som möjlig orsak. I Haparanda har Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet haft majoritet i KF sedan kommunreformen 1971.


Valdeltagande i kommunalvalet i Båstads kommun.

I Båstad har valdeltagandet till KF varierat mellan 80 och 90 % sedan 1970 fram till omvalet 2015 då valdeltagandet var rekordlåga 63 %. Mycket lägre än alla andra kommuner i Sverige. Haparanda undantaget.

Vad berodde då det låga valdeltagandet i Båstad på?
Att engagemanget för kommunalpolitiken skulle ändras från 84 % till 63 % på bara 8 månader är föga troligt. Enligt valresultatet skulle även 26 % av väljarna bytt parti om man räknar den totala förändringen för alla partier. Utfallet är nog mer en fingervisning på hur många som alltid röstar samma parti till alla tre valen vid riksdagsvalet och intresset är just bara för rikspolitiken. Om dessa inte gick och röstade i omvalet skulle det betyda att det är de partierna som har representation i riksdagen som förlorar på det och de partier som endast är lokalt representerade skulle vinna på det när deras anhängare är intresserade av lokala politiken. Precis så blev det nästan. Kanske på grund av ovanstående resonemang.

Svårt att jämföra
När valdeltagande är så olika mellan 2014 och 2015 är det svårt att jämföra utfallet. Frågan är om de drygt 4300 personerna som inte röstade representerar samma partifördelning som de 7400 som röstade? Klart är i alla fall att den största gruppen röstberättigade (36,4 %) i Båstad inte röstade på något parti utan avstod.


Hur de röstberättigade i Båstad agerade. Orange=sep 2014. Blå=maj 2015.

15 stolar tomma
Om mandaten och makten i kommunfullmäktige skulle fördelas enligt alla röstberättigade skulle 15 av 41 stolar stå tomma eftersom de inte röstade. Tomma stolar kan dock inte framföra sin vilja utan makten fördelas efter hur de som faktiskt la sin röst röstade. Detta gör att alla partier får större andel makt än andelen som röstade på dem.

Stor maktförändring
Vid räkning av hur många faktiska röster som partierna fick 2014 jämfört med 2015 visar det sig att Bjärepartiet fick 15 % fler röster men vid maktfördelningen i KF ökade deras makt med hela 44 %. De fick 33 % av rösterna men det var bara 21 % av de röstberättigade som röstade på dem.

TEXT & GRAFIK: PETER JAKOBSSON