Ett år har passerat sedan Birgitte Dahlin lämnade rollen som tjänsteperson och skolchef i Båstads kommun, men något pensionärsliv har inte varit aktuellt. Efter att under det gångna året startat upp sitt egna företag tar hon nu klivet in som lokalpolitiker när hon intar plats två på listan inför höstens val. Bjäre NU tog en kopp te med den nyblivna politikern.

Hur har det här året sett ut?
– Några dagar efter att jag slutade på kommunen fyllde jag 67 år och samma dag kom F-skattebeviset med posten, och jag var egen företagare, så det senaste året har jag arbetat som konsult med att coacha chefer, inom såväl kommuner och näringsliv, samt genomföra organisationsutredningar för att se om rätt person gör rätt saker, hur kostnadsbilden ser ut och så vidare.

Var det självklart för dig att fortsätta arbeta efter 67?
– Jag kan tycka att det är helt galet att du är diskvalificerad att jobba inom exempelvis en kommun bara för att du uppnått en viss ålder. Jag har massor med kunskap som jag samlat på mig genom åren som jag nu kan dela med mig av och det behövs verkligen. Det finns massor med chefer som är väldigt duktiga men som inte får styrsel på sin organisation, där kan jag göra nytta med min erfarenhet.

Och nu ger du dig in i politiken, varför?
– På många sätt har jag fått Bjäre i blodet skulle man kunna säga och jag tror att jag snart gått på nästan alla vägar på halvön under mina promenader. Jag vill att hela Bjäre ska leva och om jag ska kunna vara med och påverka det så måste jag fortsätta med mitt samhällsintresse och mitt engagemang och då är politiken rätt väg känner jag. Jag har arbetat hela mitt liv med att bygga samhälle från att jag var rektor på 80-talet till rollen som skolchef. Jag har svårt att sluta med detta och jag vill fortsätta.

Hur känns det att ta steget från rollen som anställd till politiker inom kommunen?
– Jag har strävat mot att alltid vara neutral som tjänsteperson, det måste man vara. Men nu kan jag släppa det och följa det jag tror på och när jag hör och läser om min gamla arbetsplats känner jag att jag gärna vill vara med och skapa arbetsglädje, ytterst är det politiken som är ansvarig för verksamheten det får man inte glömma.

Var tror du det gått fel?
– Det är väldigt viktigt att skapa arbetsglädje och att bygga tillit. Man måste visa respekt för professionen, många duktiga personer är kvar men många har också slutat. Då tror jag att jag med min långa erfarenhet, både i denna och andra kommuner som jag arbetat i som chef sedan 1985, har en bra grund för att förstå hur det kommunala arbetet ska bedrivas för att det ska fungera. Politiken ska ta besluten och tjänstepersonerna verkställa. Dessa gränser verkar ha suddats ut och det är inte bra för verksamhet och invånare. Inte bra alls!

Det har talats mycket om en tystnadskultur, hur tänker du där?
– Jag kan tycka att en politiker alltid ska få ha åsikter om en annan politiker, men då enbart på den förda politiken inte på personen. När det kommer till tjänstepersonerna anser jag inte att politikerna har rätt att tala eller skriva illa om dessa det är så lågt när man inte kan försvara sig. Om man likväl inte kan hålla tand för tunga får man i alla fall hålla sig till sanningen och inte hitta på. Detta beteende har skapat en tystnadskultur som är direkt skadlig för medborgarna, med rädda medarbetare kan en verksamhet inte leverera.

Hur kom det sig att det blev just Liberalerna?
– Det var ingen svårt val. Jag tilltalas av tanken kring en kombination av valfrihet och att samtidigt ta ett ansvar för de som inte kan ta till sig den valfriheten. Många vill ha huvudrollen i sitt eget liv men andra kan behöva ett stöd och där hittade jag Liberalerna.

Vilka frågor brinner du själv mest för?
– Integrationen är en av de viktigaste frågorna vi har idag och där måste vi skilja på invandringen och integrationen. Vi på kommunal nivå styr inte invandringen till landet men vi kan i högsta grad påverka integrationen. Här har Båstad legat i framkant mycket tack vare att integration, arbetsmarknad, försörjningsstöd och vuxenutbildning (SFI) legat under samma verksamhetsområde, dessa fyra benen är en klar framgångsfaktor och får inte röras! Sedan måste vi få in ett naturligt barnperspektiv i all verksamhet, vi måste få människor att känna sig delaktiga och trygga, vi måste ta hand om pensionärerna som byggt vårt samhälle, ha ett naturligt samarbete med näringslivet och slutligen ha riktig demokrati, inte populism.

Vad är riktig demokrati för dig?
– Jag tror på en närdemokrati med ett rikt föreningsliv, byaråd, ungdomsråd, pensionärsråd. Brottsförebyggande råd och så vidare. Vi måste få människor delaktiga och få medborgarna att förstå sina rättigheter. Jag kan bli upprörd när styrande politiker kastar ur sig saker som att den kommunala likställighetsprincipen är helig för dem i deras parti, det är att kidnappa ett begrepp, den står i lagen och är inte något som kan väljas bort men det vet inte alla.

Det talas mycket om värdegrund men vad är din grund som du tar med dig in i politiken?
–  Jag har en kompass, en etisk kompass, kring hur man ska agera som politiker. På samma sätt som jag hade en när jag var tjänsteperson. Vi ska vara noga med de rollerna för att skapa en tillitskultur till gagn för medborgarna.

TEXT & FOTO: Joakim Ormsmarck