En tuvvändare på Bjäre

334

Ett tag kunde vi höra kommunala politiker i Båstad tungomålstala om ”värdegrund”. I alla fall tills det visade sig att det mest var snömos. Då dök ett annat ord upp, ”tystnadskultur”.
Den skulle vara så allenarådande i kommunhuset att moderaten och förra kommunstyrelseordföranden Kerstin Gustafsson kände sig föranledd att ta initiativ till en undersökning.

Undersökningen genomfördes inte av någon från kommunen fristående, professionell instans utan internt. Bäst så.
Svaren på de beställda frågorna kunde därmed inte bli andra än de önskade.
Och kommundirektören fick sparken av Kerstin Gustafsson och den övriga oppositionen. Föga oväntat.

Har det då funnits en ”tystnadskultur” i kommunen?
Jo, men det har handlat om den ordning som i åratal av moderat/liberalt styre rått i kommunhuset.

Kommunala tjänstemän har tillsatts på tveksamma meriter, men ibland med tydlig politisk hemvist hos de styrande eller som vänner till sittande kommundirektör.
Ett informellt ”tjänstemannaparti” har kunnat se dagens ljus. Kliar du min rygg så kliar jag din.

Det enda som behövts har var lite smörjmedel i maskineriet i form av lite förmåner hit och lite förmåner dit.

Socialdemokraterna, som älskar att sitta i opposition oavsett vem som styr, har aldrig behövt avkrävas något politiskt ansvar.

Med några styrelseposter i privata bolag, som man kanske inte skulle ha suttit i, har man låtit sig nöjas.

När Bjärepartiet tog över rodret i Båstads kommun och en ny kommundirektör tillträdde började det hända saker.
Den nya kommundirektören hade mångårig erfarenhet från såväl statlig förvaltning som EU-kommisionen och EU-parlamentets budgetkontrollutskott.
När hon började vända på tuvorna på Bjäre kom det det upp både ett och annat.

Allt för mycket skulle det visa sig för att det skulle vara hälsosamt för såväl en del tjänstemän som för oppositionens företrädare.
Men man behövde inte försöka ta makten, som i Ängelholm. Det räckte med att utnyttja den rätt som en majoritet i kommunstyrelsen ger.
Att det skulle kosta Båstads kommun 2 miljoner och åstadkomma en oreda i den kommunala organisationen var det uppenbart värt.
Frågan är om det visar sig vara värt det i längden? Det behövs kanske bara att någon tar vid i det grävande som kommundirektören påbörjade.
Rötan sitter nämligen djupare än många tror. Och om mindre än ett halvår är det val…

Från kungen, dvs den som sitter på slottet i Stockholm, är ingen hjälp att vänta. Han har Svenska Akademien att tänka på.
Vi får börja med att själva ställa oss frågan: Vem är vem på Bjäre?
Att den sparkade kommundirektören i Båstad har mycket gemensamt med den tidigare ständiga sekreteraren i Akademien är helt klart.
Vem blir ”tillfällig ständig sekreterare” i Båstad?
Hur skall de övriga rollerna fördelas i Båstad? Kerstin Gustafsson är nog självskriven som vår egen ”Horace”.
Thomas Andersson, som väl är den som suttit längst i den kommunala smeten, är nog lika självskriven som ”Sture Ahlén”.
Ingela Stefansson, som lugnt sticker kniven i kommundirektören, ligger bra till som ”Kristina Lugn”.
Övriga i oppositionen i Båstad får slåss om resterande ”stolar”.

ULF BERGREN