Föräldrar från Västra Karup och Grevie vittnar om att det blivit högre kvalitet på undervisningen och bättre sammanhållning mellan orterna sedan skolorna slogs ihop. De ställer sig väldigt frågande kring politikernas beslut om fler små byskolor.

– Efter hopslagningen av skolorna märkte vi ganska snabbt att det blev en ny energi bland lärarna. De började utbyta idéer och det blev högre kvalitet på undervisningen. Det blev fler barn per klass men också fler lärare så det fanns större resurser till barnen, säger Josefine Nygren som själv är lärare i Ängelholm och har barn i Västra Karups skola.

För cirka fyra år sedan slogs Västra Karups skola ihop med Grevie skola. En klass som tidigare hade haft 9 elever blev en klass på 18 elever och i dagsläget är klasserna mellan 17–22 elever. Klass 5 sticker ut och är 27 elever.
– I Grevie hade de förr blandade klasser. Min dotter gick i en F-1:a och de var totalt 18 barn i den. Efter hopslagningen blev det fantastiskt mycket bättre! Nu kunde ettorna få en egen klass med två lärare och fler nya jämnåriga klasskamrater, säger Annica Lovén från Grevie som tidigare var motståndare till att Grevieskolan skulle läggas ner men som har ändrat sig helt efter att sett hur det blev.


Från vänster: Annica Lovén, Emma Thuné, Per Karlsson, Josefine Nygren, Emelie Plötz, Annie Fredriksson.

Små skolor gör att lärare kan behöva vara verksamma på flera olika skolor.
– Som lärare anser jag att det inte på något sätt skulle vara fördelaktigt att behöva vara på flera skolor och åka mellan dem under arbetsdagarna, säger Annie Fredriksson som har barn i Västra Karups skola.
– Det känns väldigt konstigt att de beslutar om fler små enheter när utredningar visar att en lite större skola är bättre. I de väldigt små skolorna är det svårt att ha de pedagogiska resurser som krävs, säger Emelie Plötz. Man kan undra om det är inflyttningen de vill motivera sitt beslut om fler skolor på.
– Inflyttningen sker där det byggs och finns tomter och det är ju inte här på västra Bjäre, konstaterar Emma Thuné.

En annan aspekt som diskuterats är mobbning och utanförskap i små byskolor jämfört med lite större enheter som Västra Karups skola är i dag.
– När det talas om mobbing så tror jag att det är lättare att bli utsatt i en liten klass på tio personer. Då finns det inte så många att vända sig till. Jag har själv erfarenhet av att gå i en liten klass med bara 11 elever och det var inte bra. 18–20 barn är mer lagom och ger en bättre miljö för kamratskap och lärande, menar Annie Fredriksson.

Efter sammanslagningen har sammanhållningen mellan byarna blivit mycket bättre. Det gäller både för barnen och föräldrarna.
– Jag gick i Västra Karups skola som barn och minns att det fanns en typ av rivalitet mellan Grevie och Västra Karup. Nu finns ingen vi-och-dom-tänk bland barnen i skolan och det är fantastiskt, säger Annie Fredriksson.

Föräldrarna är rörande överens om att en skola stor nog för att ha riktiga klasser i alla årskurser är att föredra.
– Jag känner ingen som tycker det på något sätt blivit sämre sedan skolorna slogs ihop, tvärtom, säger Annica Lovén.

TEXT & FOTO: PETER JAKOBSSON