I nästan 40 år har Bo Wendt jobbat i kommunens tjänst. Han började med tjänstemannauppdraget som miljöchef, blev senare politiker och gjorde en mandatperiod som kommunalråd. Med pensionsåldern snart inne lämnar han nu sitt rum på kommunhuset men fortsätter som oppositionsråd på deltid. Mycket vatten har runnit i bäckarna och i tunneln under hans tid.

1979 till 2004 jobbade Bo Wendt som miljöchef på Båstads kommun. En tid som visade sig bli väldigt turbulent och innehållsrik. Få kommunala miljöchefer får hantera problem i paritet med de som var i Båstad under åren.

Den första större händelsen var 1981-1982 då det blev syrebrist i vattnet i Laholmsbukten över en yta på 200-250 kvadratkilometer. Vattnet blev syrefattigt med bottendöd som följd. Övergödning pekades ut som orsak.
– Båstadfiskarna inne i bukten sa då att de hade rekordfångster men det berodde på att fisken flydde det dåliga vattnet, säger Bo Wendt.

Detta beskriver Bosse som en långbänk som först 1988 resulterade i Laholmsbuktföreskrifterna som föreskrev hårdare åtgärder mot enskilda avlopp och jordbruket.
– Vi hade ingen koll på hur mycket näring som lantbrukarna spred ut. Dessutom gjorde vi stora åtgärder för att se till att få bukt med de enskilda avloppen som släppte ut sitt avlopp i bäckarna me bara slamavskiljning. Jag har hjälpt många med att göra om sina avlopp och det har gett resultat. Fler än 300 WCn som släppte ut avloppet i bäckarna fick vi bort. Innan detta genomfördes var det till exempel badförbud i Segelstorpsstrand 1979-1980 på grund av föroreningar men nu är det fint badvatten.

Det som sedan blev Bosses huvudsyssla var tunnelbygget som med Rhoca-Gilskandalen 1997 blev en nationell angelägenhet på en hög nivå.
–Vi gick in i krisläge. Alla nämnder slutade med sitt ordinarie jobb under en månad och vi hade en krisnämnd. Alla vanliga ärenden fick läggas åt sidan.

Mediaövervakningen slog ner som en bomb i Båstad.
– Det stod sändningsbussar på parkeringen utanför och det kunde vara 30-40 journalister som stod och väntade i kommunhuset när vi kom. Rekordet var när vi hade tre presskonferenser på en dag.

Skandalen i Båstad var en nationell angelägenhet och regeringen fick stå till svars för satsningen på tunnelbygget.
– Partiledarna och andra höga riksdagspolitiker fick frågor och ville veta mer. Jag fick förklara läget för bland annat Olof Johansson (C), Leijonborg (FP), Carl Bildt (M), Per Gahrton (MP), Gunnar Hökmark (M) och inte minst Anna Lindh (S) som var i Båstad flertalet gånger. Att vara miljöchef åren efter skandalen med alla utredningar och all mediabevakning var tufft. Jag försökte att inte uttrycka känslor kring händelserna men blev nog uppfattad som en bromskloss på grund av den kritik granskningarna av det skandalomsusade bygget gav upphov till. Det var bråkigt rent politiskt i Båstad och det var en tuff tid.

Det tog sedan fyra år innan regeringen beslutade sig för att fortsätta byggandet av tunneln. 2001 skulle de sätta igång och trafikverket skulle söka nytt miljötillstånd för tunnelbygget.
– Då kom det tio pärmar med undersökningar och vi hade långa överlägganden och fick ta om miljödomstolsförhandlingen 2002. Domstolen sviktade i sin åsikt och var pressad av media och lokalbefolkning. Det överklagades till miljööverdomstolen som slutgiltigt meddelade tillstånd till fortsatt bygge. Trafikverkets alla utredningar och presskonferenser mellan 1997-2004 ledde till att många media kom med frågor. Ett tiotal tidningar och TV-kanaler ringde hela tiden.

2004 kom nästa olycka när det pumpades ut Bentonit i Lyabäcken.
– Det blev en hel massa utredningar kring detta som jag fick ta tag i.

Vid denna tiden gick Bosse över till att bli miljöcontroller för tunnelbygget. En tjänst inom kommunen som var statligt finansierad.

Under tiden som följde med tunnelbyggets alla motgångar valde regeringen, som redan lagt ner miljarder på tunnelbygget, att fortsätta bygga för att inte pengarna skulle vara bortkastade. Uppdraget att göra en tunnel genom Hallandsåsen visade sig vara mycket svårt.

Anser du att kunskapen för att bygga tunnel genom Hallandsåsen fanns när de påbörjade bygget?
– Nej, det gjorde det inte. De trodde de visste vad de skulle möta inne i berget men det visste de inte. Det porösa berget och vattentrycket var övermäktigt för dem på den tiden. De stickprov som gjordes med borrhål gav bara små indikationer på vad de skulle möta på vägen.

Blev tunneln bra till slut?
Ja, det måste jag säga. Fantastiskt bra. Men visst finns det mycket skarvar som kan vara en riskfaktor. Men det mesta är utrett och testat.

Trodde du när skandalen med Rhoca-Gil utbrast att du 18 år senare skulle inviga en färdig tunnel?
– Nej, det trodde jag nog inte. Jag var tveksam många gånger till att det kunde slutföras. Men det var en riktig höjdpunkt att få inviga tunneln.

Från tjänsteman till politiker
Uppdraget som miljöcontroller hade Bosse fram till 2014 om än med lite variationer i uppdraget då tunnelbygget framskred på allt bättre sätt. De senare åren var han till hälften energirådgivare.
– 2006 blev jag övertalad av gamla miljönämndens ordförande Kjell Andersson att komma in i politiken. Det var nog ett av mina svåraste beslut.

Bosse var sedan under en tid både statligt finansierad tjänsteman och politiker.

På vilket sätt är det bra eller dåligt att gå från tjänsteman till politiker?
– Jag hade mycket kunskap om bygden och systemet som jag kunde ta med mig in i politiken. Sen känner kanske vissa tjänstemän det som ett hot när man byter sida. Första åren var jag inte så tung politiker och dessutom en ensamspelare i tjänstemannarollen och verkade mest utanför kommunhuset. Mer som en konsult.

Var det svårt att göra omställningen och hålla reda på rollerna?
– Det var inte helt konfliktfritt i början.

På hösten 2014 var tunneln färdigborrad och det som återstod var att lägga räls, bygga ventilation, belysning och allt annat som skulle finnas i tunneln. Det tog sin tid men Bosses uppdrag tog slut. Samtidigt gjorde valresultatet att Bosse klev in i rollen som kommunalråd, kommunens enda heltidsavlönade politiker. Tiden i kommunhuset fortsatte.

Blev tiden som KSO som du trodde?
– Till stor del. Sen har det varit tufft sista året med en mäktig opposition. Att det sedan har varit många turer kring kommundirektörer under tiden har inte gjort det enklare.


Bo Wendt i arbetsrummet han haft under tiden som KSO.

Med en viss betänksamhet och eftertanke ser Bosse i backspegeln på turerna kring Kristina Geiger.
– Många tog illa vid sig med allt det som hände när hon kom in. Nu hade jag önskat att jag hade fått fler signaler om vad som pågick för då hade jag tagit tag i det på ett annat sätt. Jag var kanske lite naiv och det kunde skötts bättre om jag fått mer information och kunde då kanske agerat på annat sätt.

Vad kunde du gjort annorlunda under tiden som KSO när du ser i backspegeln?
– Vi kanske skulle sökt mer samarbeten kring vissa frågor under senaste tiden. Frågan kring överskottet med 12,1 miljoner från flyktingverksamheten grävde djupa diken mellan partierna och gav en stor konflikt. Det kostade kanske mer än de 12 miljonerna i slutändan.

Det blev endast en mandatperiod för Bosse som ”borgmästare” i Båstad. Uppdraget som oppositionsråd på 40 procent ger tid till annat men Bosse har kommunens utveckling i tankarna hela tiden.
– Vi hade behövt en period till för att få genom vår inriktning i samhället. Nu slår pendeln tillbaka till politiken som rådde innan vi kom in.

Nu har M, S, L, och KD gått i union under namnet Samverkan för Bjäre. De har med minsta möjliga mandat majoritet i kommunfullmäktige. Bjärepartiet tappade i valet men är Båstads näst största parti med 22 procent av rösterna. Nu fortsätter jobbet som opposition.
– Jag hoppas vi inom olika partier framöver kan jobba mot gemensamma mål i ett bra samarbete.

Är Båstads kommun på rätt väg?
– Det har blivit stora samhällsförändringar på senare år vilket märks överallt. Klyftorna blir större och det syns även i Båstad. Jag har fått kritik för hur jag pratat om detta men jag har inte varit rädd att prata om saker som sker.

Att Bosse är starkt engagerad i Båstad finns det inga tvivel om. Denna kommun som han har verkat för i över 40 år.
– Båstad är en fantastisk kommun med en vacker natur, ett starkt varumärke och vi har fått bra kommunikationer. Jämfört med en del inlandskommuner står vi verkligen starka, avslutar Bo Wendt.

TEXT: PETER JAKOBSSON
FOTO: ANNA MATRE