Nyligen har organisationen Gratistidningarna fått resultatet av den första stora nationella undersökningen på gratistidningarnas räckvidd och läsarbeteende. Resultatet var delvis förväntat men nu även bekräftat. Gratistidningarna tar större plats och har en allt större del av den lokala bevakningen.

Det var Dennis Oscarsson Krook i sin roll som projektledare på Gratistidningarnas branschorganisation som tog initiativet till undersökningen som till största del bekostades av de tre största gratistidningshusen i Sverige.
– Jag ville tydliggöra vad kanalen gratistidningar verkligen gör istället för att enskilda tidningar står och kämpar för sin sak på sin lokala marknad. Vi tog reda på hur det verkligen ligger till, förklarar Dennis.

Undersökningen gjordes till stor del av RAM, Research and Analysis of Media, genom panelundersökningar och läsarpaneler från stora delar av landet. Räckviddsundersökningarna är gjorda av Orvesto.

Undersökningen visar att av läsarna tillhör 34% gruppen Fantasterna, 44% Realisterna och 22% är Inte imponerade. Men även de som anser sig vara inte imponerade av produkten läser den.
– Ett oväntat resultat är att gruppen som är fantaster är höginkomsttagare och den yngre publiken. Sen är det förvånade nog flest äldre i gruppen Inte imponerade. Det beror nog på att de äldre jämför tidningen med den betalda dagstidningen medan yngre läsare kanske inte läser dagstidningar alls utan jämför innehållet med sin sociala feed i mobilen där kvalitativ lokal journalistik lyser med sin frånvaro, berättar Dennis.

Dennis Oscarsson Krook bor sedan några år i Östra Karup och gled in på gratistidningsbanan för över 20 år sedan. Han har drivit egen gratistidning i Gislaved och Gnosjö under tio år och jobbat på Lokaltidningen i Sverige som utvecklingschef under många år.
– Nu jobbar jag som egen fristående konsult och ett av mina projekt är att driva branschfrågor för organisationen Gratistidningarna.

Vad är du mest överraskad över i rapporten?
– Lästiden på sidorna! Att det visar sig att läsarna i genomsnitt läser en sida i gratistidningen i 30 sekunder, det är mycket. Sen är jag förvånad över att det visar sig att folk lägger i genomsnitt nästan 20 minuter på att läsa gratistidningen överhuvudtaget.

Hur ställer sig läsarna till reklamen i tidningen?
– Jag visste att de flesta inte störs sig på annonser i gratistidningar men nu kan vi se att det finns ingen mediekanal där annonser är så accepterade som i gratistidningar. Det är en del av överenskommelsen, mellan läsare och gratistidningen, att den innehåller annonser. Rapporten visar även att en av fyra läsare ofta agerar på annonsens innehåll och hela en tredjedel av läsarna aktivt letar erbjudanden bland annonserna.

I rapporten framgår även att på frågan om var läsarna tar till sig lokala nyheter visar det sig att hela 78% svarade att det är via lokala gratistidningen.

Vad tror du om framtiden för pappersgratistidningen?
– Jag vet att folk vill fortsätta ha lokala nyheter sen är det frågan i vilken form folk vill ha det. Papperstidningen är fortfarande ett bekvämt sätt att läsa för att ta till sig mycket information på kort tid. Sen kompletteras det med digitala kanaler hela tiden. Men digitalt tappar du de flesta inom några minuter till annat. Jag tror också att annonsörer kommer fortsätta betala för den räckvidden som tidningen ger under en lång tid framöver. I de digitala kanalerna blir det mer nischat och där pratar du med dina redan befintliga kunder. För att nå utanför detta är gratistidningen, enligt mätningen, outstanding.

Vad är gratistidningarnas utmaning?
– Gratistidningarna behöver stiga fram ännu mer och ta ansvar för den lokal journalistiken, när dagstidningarna lämnar många lokalområden. Det är ett stort ansvar och inte alltid lätt. Läsaren förväntar sig en oberoende rapportering från sin lokala tidning, det kräver både kunskap och mod, avslutar Dennis Oscarsson Krook.

TEXT & FOTO: Peter Jakobsson
Grafik från rapporten ”Gratistidningarnas förändrade roll”