År 2020 var ett år som på många sätt skiljde sig från allt vi tidigare upplevt. Många branscher har haft det svårt och så även gratistidningarna. Samtidigt som nyhetsmedias roll varit viktigare än någonsin har annonsintäkterna sviktat. Men året var också ett år då landets starkaste räckviddsmedier fått visa vad de kan och levererat.

När pandemin sköljde in över landet under våren stod det snabbt klart att svenskarnas intresse för nyheter, såväl lokala som nationella och globala slog i taket. En kombination av en aldrig sinande törst efter att få veta allt om det rådande läget samtidigt som många arbetade hemifrån och själva delvis planerade sin arbetstid gjorde att läsarsiffrorna slog nya rekord. Inte minst för landets gratistidningar märktes detta markant då de som enda mediekanal distribueras hem till samtliga hushåll. Många redaktioner kunde rapportera ett ökat intresse i såväl print- som digitala kanaler samtidigt som intäkterna från annonsörerna snabbt minskade.
Bjäre NU har träffat kulturminister Amanda Lind som tillsammans med sitt departement kommit att spela en viktig roll under pandemin. Trots att det är både smickrande och stimulerande med höga läsarsiffror hjälper inte dessa mycket för de medier som helt lever på annonsintäkterna och tidigt höjdes röster för att inkludera även gratistidningarna i de olika mediestöd som började beredas, en del av branschen som tidigare stått helt utanför det traditionella presstödet

Hur viktigt har det varit för dig och regeringen att även inbegripa gratistidningarna i de stöd som tillkommit under detta pandemiår?
– Redaktionsstödet infördes som ett sätt att snabbt få ut krisstöd till tidningsbranschen med anledning av spridningen av covid-19 och finns kvar som ett permanent stöd. Även utgivningsstödet för tryckta nyhetstidningar för annonsbortfall med anledning av covid-19 har kunnat sökas av gratistidningar, inleder Amanda Lind.
– Gratistidningar är ju ofta en typ av lokaltidningar som är väldigt viktiga för den lokala bevakningen och för bevakning i hela landet. Det viktigaste från min och regeringens utgångspunkt har varit allmänhetens tillgång till journalistik i hela landet. Mediestödet har hela tiden haft utgångspunkten att det ska vara teknikneutralt och även kunna omfatta gratismedier. Vi har också nyligen givit i uppdrag till myndigheten för press, radio och tv att titta på hur distributionsstöden kan utvecklas till fler kategorier av tidningar samt utreda förutsättningarna för att tidningen kan delas ut varje dag i en situation där posten delas ut varannan dag.

Varför har det dröjt så länge innan gratistidningarna fick möjlighet att ta del av de statliga stöden?
– Presstödet har haft en lång historik sedan början av 70-talet. Det byggde även på tanken att en prenumererad tidning har en efterfrågan hos läsaren. Medieutvecklingen och medievanorna har förändrats i grunden. Gratistidningar har successivt utvecklats och fått alltmer av nyhetstidningskaraktär. När vi införde mediestödet från 2019 var en av utgångspunkterna att stödet skulle vara teknikneutralt och oberoende av om nyhetsmediet var betalt eller gratis.


Kulturminister Amanda Lind är själv en trogen läsaren av den lokala gratistidningen på sin hemort.

Amanda Lind berättar att hon själv läser sin lokala gratistidning Östra Sörmlands Posten och att hon menar att den lokala tidningen är en viktig källa för att ha koll på lokalsamhället.

Vad anser du att den lokala tidningen betyder den lokala tidningen för samhället?
– Journalistisk i hela landet är centralt för demokratin. Den betyder mycket för bevakningen av vad som händer nära människor, i lokalsamhället och vad gäller beslut som fattas lokalt. Den lokala tidningen har möjlighet att nå många läsare eftersom den berör beslut och förhållanden i närområdet och engagerar. Gratistidningar når också läsare som annars inte tar del av dagstidningar. Vi har kunnat se i år att intresset för nyheter har ökat och att det finns en efterfrågan på saklig och relevant journalistik vilket till exempel har lett till fler läsare. I år har vi också kunnat se att antalet lokala redaktioner inte längre minskar utan tvärtom blivit något fler och ett par vita fläckar har fått lokala reportrar.
Det stöd som de flesta av oss förknippar med begreppet presstöd är det så kallade driftsstödet. Ett stöd som är ett så kallat rättighetsstöd där du som tidning får stödet om du är berättigad. Några av de krav som måste uppfyllas är att tidningen har minst 1500 prenumeranter samt att den når max 30 procent av hushållen i det aktuella området. Eftersom landets lokala gratistidningar ofta har räckvidder på uppemot 80 procent av hushållen och distribueras gratis har dessa varit diskvalificerade från att söka detta stöd som kommit att öka allt mer för landets dagstidningar.

För den oinvigde kan detta tyckas konstigt, en dagstidning som tappar i räckvidd från 31 procent till 29 procent därmed kan bli berättigad till stöd. Är det hållbart att det är så även framöver eller hur ser du att detta kommer att behöva utvecklas?
– Driftsstödet har historiskt gått till att stödja den mindre dagstidningen på en ort eftersom den ansågs ha sämre förutsättningar att få annonsintäkter än en större konkurrent. Förutsättningarna ser annorlunda ut idag än när presstödet infördes i början av 70-talet och förändringar behövs. Regeringen har nu också gett Myndigheten för press, radio och tv i uppdrag att utreda om distributionsstödet kan utvidgas till att omfatta fler kategorier av tidningar eftersom det idag bara är prenumererade tidningar som omfattas av stödet. Regeringen kommer följa utvecklingen av press- och mediestöden för att se att vi har effektiva och ändamålsenliga stöd. Jag ser detta som en av de viktigaste frågorna på detta område nästa år.

När myndigheten i mitten av december offentliggjorde vilka medier som fick ta del av de 500 miljoner kronor som avsatts till det så kallade redaktionsstödet visade det sig att ett hundratal gratistidningar fick dela på totalt 35 miljoner kronor vilket innebär 5 procent av det totala stödet. Bland de gratistidningar som fått ta del av det nya stödet finns bland annat Bjäre NU och Laholms Tidning.
– För oss som tidning, och för gratistidningarna som bransch, är det ett otroligt stort steg att få denna kvalitetsstämpel, menar Julia S Ormsmarck. Vår affärsmodell är inte att leva på stöd, såsom ett flertal dagstidningar satt i system, och kommer aldrig heller att bli det men tack vare detta stöd kan vi ytterligare öka vår journalistiska bevakning och helt enkelt ge våra läsare en ännu bättre tidning.

Text: Joakim Ormsmarck
Foto: Johan Karlsson

Läs chefredaktör Joakim S Ormsmarcks kommentar på artikeln här: Att det skulle krävas en pandemi!