Ingen lär ha missat hur svenska folket hamstrat toalettpapper, pasta och andra förnödenheter i samband med att covid-19 tog sitt grepp om våra medvetande. Samtidigt har onlinehandeln av livsmedel ökat lavinartat så att säga att det varit några omtumlande veckor för landets dagligvarubutiker är ingen överdrift.

För att få en bild av läget har Bjäre NU besökt Marcus Liffner, som driver ICA Supermarket vid Lyckantorget i Båstad. Som Bjäres största dagligvarubutik, och dessutom den enda med onlinehandel, har det varit några intensiva veckor för Marcus och hans medarbetare.
– Ja, de senaste veckorna har varit otroligt intensiva, inleder Marcus när vi slagit oss ner på kontoret. Vi blev lite tagna på sängen faktiskt, en morgon när vi skulle stämma av och börja plocka dagens onlinebeställningar hade det smällt till totalt, så det var bara att samla medarbetarna och hitta lösningar för hur vi skulle lösa detta.

Marcus berättar att de tidigare inte haft några begränsningar på hur många beställningar som kunde göras, vilket man nu infört, så istället för att dagens beställningar plockades mellan 06 och 10 på förmiddagarna har man de senaste veckorna i princip arbetat med detta konstant.
– Jag har själv varit inne en del nätter för att plocka varor, så att vi skulle hinna med, men oavsett så kan vi bara konstatera att vi inte kan tillgodose alla kunders önskemål. Nu har vi inför påsken infört begränsningar så att vi inte kör till ytterområdena och det handlar helt och hållet om att vi inte hinner.

Har kunderna haft förståelse för att ni har svårt att hinna med?
– Absolut. Vi har bara mött positiv respons från våra kunder. Det var en dag som vi levererade de sista kassarna efter 22.00 på kvällen men ingen har klagat utan det har verkligen känts som att alla förstått att vi gjort vårt bästa för att hinna med.

Även den fysiska butiken har påverkats mycket under de senaste veckorna. Under ett antal dagar bunkrade hela svenska folket basvaror vilket innebar att enorma volymer av toapapper, torrvaror och andra basvaror passerade genom hyllorna.
– Efter ungefär en vecka lugnade det sig med hamstringen men vi märker fortfarande i högsta grad av att det är annorlunda nu. Avdelningar som Delin och vår catering har tappat en hel del samtidigt som andra delar ökar så medarbetarna har fått flytta runt en del, vilket haft fungerat väldigt bra.

Marcus berättar att han är tacksam för att inte ha behövt permittera, som så många andra tvingats göra, utan istället har han nyanställt en chaufför för att hinna med.
– Det är en annan vardag nu än innan utbrottet och såklart påverkas vi negativt av detta precis som alla andra, vi tappar mycket besök i butiken och eftersom vi har begränsningar för hur mycket online vi kan hantera är det svårt att hämta upp det där. Men våra medarbetare är fantastiska och vi kämpar på för att serva kunderna minst lika bra som vi alltid gör, helst ännu bättre.


Ivan är en av chaufförerna som förser bjäreborna med matkassar direkt hem till ytterdörren.

En stor skillnad mot det vanliga arbetet menar Marcus är att ett beslut som tas på morgonen kan komma att ändras innan lunch igen. Han får uppdateringar om läget i landet via ICA varje timme och tar själv beslut löpande när saker ändras.
– Ett exempel är detta med riskgrupperna och hur vi kan hjälpa dem. Vårt mål var att kunna tillgodose deras behov via online men när vi insåg att det inte räckte tog vi ett snabbt beslut att öppna upp 07.00 för dem så att de får en timme själva i butiken, det var inget snack om det och personalen ändrade snabbt i alla scheman så vi kunde starta upp redan dagen därpå.

Som lokal dagligvarubutik är ICA Supermarket en central del i samhället och samhällsviktig funktion i högsta grad. Det märks på Marcus att han är frustrerad över att inte kunna tillgodose det tryck som finns på framförallt onlinedelen just nu.
– Vi vill göra det absolut bästa för våra kunder alltid och när nu förutsättningarna ändras så ändras vi med dem så långt vi kan. Men samtidigt finns det begränsningar i att vi bara har en kylbil och ett visst antal plockvagnar.

Har du haft någon dialog med kommunen?
– Nej ingen alls, jag har läst i tidningarna om deras arbete i dessa tider men inte hört från dem. Kanske kunde vi hjälpts åt för att hitta lösningar så att fler i riskgrupperna kunde fått en ännu bättre service, jag vet inte hur men som det är nu känns det som att allra, viktigaste är att hjälpas åt på alla sätt som det är möjligt.

TEXT & FOTO: JOAKIM S ORMSMARK