Men gumman, chilla!

440

Det finns så mycket småsaker som kan få en på dåligt humör. Om jag t.ex. skulle råka spilla kaffe på golvet klockan sju på morgonen hade det endast tagit mig ett par sekunder att torka upp. Nästan inget kaffe går till spillo när jag generöst överlämnar en skvätt till trägolvet. Inte heller är golvet förstört. Allt som krävs är en liten bit hushållspapper och typ fem sekunder av min tid, sedan är fläcken borta, men det fattar ju då inte jag. Istället kan jag få för mig att det vore lämpligt att sätta mig ner bredvid kaffepölen och tycka synd om mig själv i ett par minuter. Det finns oändligt med liknande händelser som kan krama ur varenda liten droppe av livsglädje man har i kroppen. Om det är tråkig lunch i skolan, om jag får fel på en matteuppgift som jag innerst inne vet att jag kan. Eller; att få höra ordet chilla. Säg inte ”chilla” till mig när jag redan är upprörd, det kommer inte göra saken bättre på något vis! Säg det framförallt inte om du är den främsta anledningen till mitt dåliga humör. ”Chilla” borde räknas in som fult språk!

Den här typen av triggande ord finns det gott om och de kan uppfattas olika för olika personer. Själv tycker jag att orden gumman och chilla platsar på listan med topp 10 mest upprörande ord! En gång kom jag till skolan och hade haft världens värsta morgon. Allt som kunde gå fel hade gjort det. Morgonen började med att jag såg mig i spegeln och insåg att krämen som jag hade lånat av min syster kvällen innan inte var en vanlig ansiktskräm. En vanlig ansiktskräm blir man nämligen inte orange av. Jag hade alltså råkat smeta in brun-utan-sol i ansiktet och nu var jag fläckig och orange. Jag kan ju också lägga till att jag, i och med mitt röda hår, är väldigt blek. Ansiktet hade alltså nu en annan färg än halsen och färgen var inte smickrande på något vis! Jag insåg där och då att jag skulle behöva gå till skolan som en fläckig apelsin. Resten av morgonen gick lika dåligt. Jag spillde kaffe på tröjan, jag halkade med cykeln och jag tappade en av mina skolböcker i en pöl. Det är väl ändå helt naturligt att en sån dålig morgon skulle påverka mitt humör? Jag var extremt upprörd när jag kom till skolan och berättade för några av mina kompisar om min morgon. Vad hör jag då? Jo, då hör jag en av mina kompisar säga ”men gumman chilla”. Ursäkta mig, varför? Varför säger man så? Om någon är upprörd är de väl ändå de absolut sista orden som verkar lämpliga? Ingen vettig människa kan väl ändå tro att dessa ord ska göra saken bättre? ”Gumman chilla”, men gud vad bra, nu finns det gott om ilska till alla som vill ha! Hälften går till min kassa morgon och hälften går till den briljanta människa som talade om för den lilla gumman att hon behövde chilla. Toppen!

Greta Thunberg måste vara otroligt bra på att inte ta åt sig av tomma ord som ”chilla”. Här står hon och varnar oss om att vi närmar oss jordens faktiska undergång och överallt ses och hörs folk som tycker att hon borde chilla. ”Gumman chilla” hör hon förmodligen på en daglig basis. Enligt Aftonbladet så har till och med Trump, en av världens mäktigaste personer, sagt åt Greta att chilla: “Löjligt. Greta måste jobba med sin ilska, och sen gå och se en gammal hederlig biofilm med en vän. Chilla Greta, chilla!”. Hur klarar Greta av att ta detta? Jag hade varit så arg så att rök kom strömmande ur mina öron.

Å andra sidan så borde man kanske hålla sig lika lugn som Greta, åtminstone på utsidan. Jag borde kanske inte ta illa upp av små ord, framförallt inte när personen som säger så inte vill mig illa. Det kanske helt enkelt är dags för mig att chilla. Istället för att låta dessa ord krydda min ilska borde jag kanske helt enkelt bara lyssna.

HILDA SUNDELL


Hilda Sundell vann Strandängsskolans kröniketävling med denna krönika.