Upptempolåtar från bland annat Avicii strömmar ut ur högtalarna och barnen springer, ropar, skrattar och spelar en typ av bollek de själva kommit på. Pulsen är hög hos alla barnen, den mäts konstant och visas med projektor på väggen. Morgonens mål är två medaljer och resultatet är ökad fokus på lektionerna.

I nästan ett år har de genomfört obligatoriska pulspass med eleverna i Västra Karups skola. Det ligger inom en satsning för mer aktivitet i skolan. På pulspassen får alla elever pulsmätare som är uppkopplade till en dator som i sin tur via en projektor visar allas puls på väggen i gymnastiksalen. Har de över 70 procent av maxpulsen blir deras ”bricka” grön och tiden börjar ticka. Målet för varje pass är att få två medaljer. Tio minuters aktivitet ger en medalj och efter tjugo minuter nås målet. Systemet lagrar allas resultat och de kan följa utvecklingen för eleverna över tid.

Detta ligger utanför den vanliga ordinarie undervisningen. Årskurs 4-6 har två pulspass i veckan och F-3 kör ett pulspass i veckan som är mer inriktat på motorik än just puls. 4-6 har därmed fyra idrottstillfällen i veckan på skoltid.

Bakgrunden till att de gör detta är att forskning visar på att efter fysisk aktivitet ökar koncentrationen och man blir piggare.
– Redan nu känner eleverna att det ger resultat på skolarbetet med bättre fokus och även bättre sammanhållning, säger Lina Boman som är lärare på skolan och håller i ett antal pulspass i veckan.
– Syftet är att de ska lära känna sina kroppar och bli medvetna om sin egen pulszon, berättar Malin Hugosson som också är lärare på skolan och håller i pulspass.


Alla elever har ett eget pulsband som de spänner på sig.

Idén att starta pulspass kom från rektor Peter Dahlberg för 2-3 år sedan och lärarna tyckte det lät bra och ville vara med på detta.
– Det är ett beprövat koncept som finns på andra ställen i Sverige. Vi började med att göra några studiebesök på skolor i andra kommuner som redan hade kommit i gång med olika varianter av pulspass, berättar Lina.

Än så länge är det bara Västra Karups skola i kommunen som har infört pulspass.
– Eleverna i sexan som till hösten ska börja i Förslövs skola är lite oroade för att det inte finns där. De har blivit vana med detta och ser vilken effekt det ger, säger Lina.

Projektet kostar en del som skolan själv står för genom att prioritera om resurser.
– Tanken är att detta ska vara ett led i att få mer aktiva elever och vidareutvecklas med något vi kallar för ”aktiva klassrum”. Det handlar om att kunna vara aktiv under lärandet, kanske sitta på en cykel när man läser, förklarar Lina vidare.
– Forskning visar att rörelse aktiverar hjärnan, fyller Malin i.

Denna dagen är det Malins klass 6 som har pulspass direkt på morgonen innan annan undervisning startar.
– En del elever rör sig inte så mycket utanför skoltid och vissa sporter är inte så fokuserade på kondition. Detta har gjort att alla elever får känna på de positiva effekterna av att röra på sig och många har ökat sin kondition väsentligt, berättar Malin glatt medan eleverna springer, ropar och kastar bollar.

Nu har de varit igång med detta i snart ett år. Aktiviteterna varierar mellan passen. Denna gången var det bollekar men det kan också vara hinderbanor, innebandy, styrketräning och annat som ger bra puls.
– Största effekten fås under 90 minuter efter passen. Därför är passen placerade precis i anslutning till ämnen där skolan känner att vi behöver satsa lite mer på, berättar Lina som också är med i gympasalen.

Efter 25 minuter har nästan alla eleverna fått två medaljer på den stora bilden som projiceras på väggen och därmed varit över 70 procent i puls i minst 20 minuter.
– Eleverna blir taggade av att se att de ligger rätt och att deras tid tickar på, säger Malin.
Efter passet samtalade vi med nåra av eleverna som startat dagen på det aktiva sättet. De vittnar om att de fått bättre koll på sin egen puls under träning.
– I början kollade man ofta på tavlan för att se hur man låg till med pulsen men nu känner man var man ligger, säger Agnes Karlsson.
– Jag spelar fotboll och pingis utanför skolan men på de sporterna gör man det man ska för att vinna och det är inte fokus på pulsen, säger Lovisa Löwgren.


20 minuters aktivitet med minst 70% av maxpulsen är målet.

Eleverna har vant sig med att ha många aktivitetspass i veckan.
– Det som är lite jobbigt är att man måste släpa med sig träningskläder och handduk fyra dagar i veckan, konstaterar Nora Throée som i övrigt tycker passen är jätteroliga.
– Man vill nästan ha fler pass i veckan, säger Ida Mattson.

Hur känner ni er efter pulspassen?
– Man känner sig piggare, säger Nora.
– Speciellt om man har prov på morgonen är det bra om man haft ett pulspass så man piggnar till. Annars kan man vara så trött på morgonen, konstaterar Ida.
– När man redan fått leka och springa av sig direkt på morgonen behöver man inte göra det på lektionerna sedan, berättar Alma Persson.
– Jag vet inte om jag känner så jättestor effekt av det hela, jag är lika trött på alla dagar, säger Agnes.

För att få in pulspassen i schemat går eleverna en kvart längre två dagar i veckan, resterande tid har tagits från lite förkortade långraster.
– Vi hade lite mellantider mellan lektioner som vi kunde tajta till och några raster har blivit lite kortare, förklarar Lina Boman.
– Det har jag inte ens märkt! Jag tycker vi har mycket raster som det är nu, säger Nora förvånat.

Till hösten ska eleverna börja högstadiet och där har de inga pulspass.
– Jag tror jag kommer vara mer trött då. Nu har kroppen vant sig med att röra på sig, säger Lovisa.
– Jag tycker verkligen detta borde finnas på flera skolor, säger Nora.
– När man tränar och rör på sig mer så äter man mer, skolmaten blir godare om man är hungrig, säger Alma.

Efter pulspasset träffade vi rektor Peter Dahlberg.
– Det här med pulspassen är här för att stanna, det har slagit väldigt väl ut, säger Peter.

Peter har varit idrottslärare tidigare och har stor kunskap om barns aktivitet och hur viktigt det är.
– Vi har ett helhetstänk med lärandet där alla sinnen ska stimuleras för annars lär man sig inte lika mycket, konstaterar Peter.
– Förutom pulspassen jobbar vi med att få till aktiva raster så hjärnan syresätts, säger Malin.
– Vi har satt ut högtalare på gården och spelar lite musik och då börjar barnen dansa och röra på sig mer. Det är enkla medel som ger stor effekt, säger Lina.

Projektet har verkligen hamnat i god jord.
– Alla elever är positiva till detta och jag har inte hört något negativt från någon förälder utan tvärt om. Några har sagt att detta inte bara hjälper oss i skolan utan är även bra för familjerna rent privat. Det känns underbart att få höra sånt, säger Peter nöjt.

Även personalen har pulspass en gång i veckan vilket de uppskattar mycket.
Nu hoppas de att fler skolor i kommunen ska ta lärdom av deras projekt och starta upp egna pulspass med eleverna.

TEXT & FOTO: PETER JAKOBSSON