Som räddningstjänsten i kommunen är organiserad idag finns det tre stationer på Bjäre. Till dessa är det deltidsbrandmän knutna som har vanliga jobb men är i jour. Kravet att jobba och bo inom fem minuter från stationen gör rekrytering svår. Nu ser räddningstjänsten på andra alternativ.

Räddningstjänstens verksamhet har fortsatt svårighet med att rekrytera deltidsbrandmän. Utfallet på vårens rekryteringsomgång bevisade svårigheterna med att rekrytera blivande brandmän som både bor och arbetar på respektive ort. Ingen sökande uppfyllde bägge kriterierna. Då rekryteringsläget är väldigt svårt har en översyn av en framtida organisation påbörjats.

Problem med att hitta deltidsbrandmän är utbrett.
– Det är svårt på de flesta ställena i Sverige. Många jobbar med att se om det går att göra kombinationstjänster med andra uppgifter inom kommunen, berättar Pelle Pettersson, räddningschef i Båstad.

Idag är de 45 anställda inom räddningstjänsten i Båstad och 14 av dem kan inte ha sin beredskap fullt ut på grunda av jobbet och annat.
– Detta leder till att andra brandmän får gå in och täcka upp för dessa. Det gör ju att det blir lite för mycket för vissa vilket inte är bra. Det kan göra att vissa huvudarbetsgivare börjar klaga över att personer är borta på larm för mycket, förklarar Pelle.

Är det tillräckligt attraktivt att vara brandman i Båstad?
– Det är ett avlönat arbete med centralt reglerat avtal. Vi försöker göra saker som gör att vi har en bra verksamhet. Vi får ju folk som återvänder till oss vilket är ett bra betyg men det finns självklart saker att utveckla. Vi jobbar med att få till bra övningar där folk känner sig delaktiga i hela processen.

Hur kan ni locka fler brandmän?
– Vi har inga ekonomiska resurser att locka med tyvärr. Nu tittar vi på en annan organisation för att klara uppgiften.

Den nya organisationen är designad för att kunna få med folk som bor och jobbar mer än fem minuter från stationen. Tanken är en större heltidsorganisation på stationen i Båstad och sedan ett antal FIP (Första Person Insats) utspritt på Bjäre. Då är tanken att personer har sin utryckningsbil hemma och kan åka direkt till larmplatsen.
– De kan då göra en första insats med sjukvårdsutrustning, släckning och sätta upp avspärrningar och sånt.

Denna organisation är lite dyrare än nuvarande upplägg.
– Vi blir då några fler som jobbar heltid men då får vi se över vad det finns för andra sysslor, förutom att öva och åka på larm, som de heltidsanställda kan göra som gagnar kommunen. Det kan vara själva serva våran utrustning mer, se över automatiska brandlarm, eller andra sysslor.

Är detta så som du vill att det ska bli?
– Tittar man på andra kommuner så går många åt detta hållet. Jag tror på att det skulle var en bra lösning men det kan finnas fler lösningar. Det sättet vi försökt rekrytera folk till nuvarande organisation de senaste åren är ohållbart. Det kostar mycket att rekrytera och utbilda folk och då behöver man få dem att stanna.

Redan idag har några med sig utryckningsbil till jobbet och kör direkt till larmen.
– Detta har vi varit tvungna att göra och det fungerar väldigt bra. Det kan vara en stor fördel att vara närmare den drabbade. Det gäller vanliga sjukvårdslarm men framförallt hjärtstopp. Vi jobbar nu mycket med att implementera ”omedelbar åtgärd” så de som kommer fram först kan sätta igång med insatsen. De första minuterna då vi nått larmet är de viktigaste och där kan stor skillnad göras.

Nu jobbas det med hur upplägget av en ny organisation ska fungera i hela ledet.
– Vi gör detta fram till nyår och sen får politikerna ta beslut.

TEXT & FOTO: PETER JAKOBSSON