Säger siffrorna något om framtiden?

174

I veckans tidning är det en hel del statistik. Vi rapporterar om resultatet från trygghetsundersökningen som polisen gjort, det är höstens regnande redogjort i siffror, gratistidningars effekt i samhället bevisat och Rogers summering på Bjäres fotbollslags prestationer när tabellerna är klara för säsongen.

Siffror och statistik kan berätta hur en specifik företeelse ser ut under just den tiden som undersökts. Med statistik går även att bygga trender men här börjar problemen när olika aktörer hänger upp framtiden på dåtiden. Ska man ta historisk statistik som grund för att förutse framtiden kommer så många olika faktorer att spela in så det blir mest en avancerad gissning.

Det har regnat mycket mer denna hösten än de tre senaste åren. Hela tre gånger så mycket i år mot i fjol. Betyder det att vi ser en trend och att det kommer regna tre gånger mer nästa höst mot denna? Troligtvis inte. Ser vi längre tillbaka i statistiken så ser man svängningar under många år som sedan jämnar ut sig i det långa loppet.

Fotbollslaget som i två års tid statistiskt gått starkt framåt kanske tappar fokus och spelare och faller pladask. Framtidens faktorer som påverkar utfallet kan vi inte veta nu.

I trygghetsundersökningen visar det sig att vi är generellt väldigt trygga i kommunen jämfört med andra kommuner i polisområdet. Det är positivt i sig, men sen visar det sig även att Bjärebons trygghetskänsla reagerar på nationella händelser som inte finns representerade i Bjäres brottsstatistik.

Siffror har i flera år visat på en ökad turism som spenderar mer och mer pengar i Båstad. Vissa handlare reagerar och tror inte på siffrorna för att just deras butik kanske inte har sett den ökningen. Där jämförs äpplen med päron. Turismen mättes i hotellnätter och handlaren mäter i sin egen bokföring. Kanske handlaren som inte kan sälja, till de turister som bevisligen kommer hit och spenderar pengar, har fel utbud och erbjudande? De når helt enkelt inte fram till turisternas plånböcker.

Sen har vi elefanten i rummet. Siffrorna och statistiken på vilka alla de nyanlända är. Vilken utbildningsgrad de har, vad de kostar, vad de tillför, vad de vill, när de kommer i jobb och så vidare. Listan kan göras på de olika faktorer som vissa baserar sin inställning på. Lokala politiker lutar sig mot olika fakta.

Sanningen är väl att vi inte än kan veta hur de senaste årens flyktingström verkligen kommer påverka vårt närsamhälle i det längre loppet. Det vi kan göra är att hjälpa till och se till att integrationen av de som är här blir så bra som möjligt. Där har Båstad visats sig vara väldigt initiativrika och framgångsrika vilket jag som kommuninvånare tycker känns bra.

Statistik måste tas och behandlas på rätt sätt. När jag för drygt 20 år sedan inledde min kurs i matematisk statistik på KTH inledde föreläsaren med frågan: Vet ni hur ni undviker att en bomb sprängs på flygplanet du åker med?
Svaret: Ta med en egen bomb som du inte har för avsikt att spränga. Statistiken visar att risken att det finns två bomber på samma plan är näst intill obefintlig.
Problemet är ju bara att alla andra resenärer hamnar i en statistisk väldigt osäker situation när det finns en bomb på planet.

Nu är det en vecka till julafton. Statistiken visar väldigt entydigt på att den infaller 24 december.


Peter Jakobsson