Se det som det är

111

Det har nu gått en bit in på 2019 och delårsrapporter visar på att det blir underskott inom vård- och omsorg. Precis som tidigare år. Pengarna räcker inte till för att ge önskad omsorg till alla de som behöver.

Efter vår artikel om Göran som växelvårdas på Skogsliden har flera hört av sig och beskrivit att de är i liknande sits och känner förtvivlan.

När vi pratar med företrädare för boendena så är det återkommande ”bristande resurser”. De saknas pengar för att kunna tillgodose alla behov. Trots att det återkommande är ett faktum att det hela tiden blir dyrare än budgeterat verkar det inte gå att få verkligheten att stämma med önskan (budget).

Vad är då problemet? Är det för lite pengar eller används pengarna och resurserna på fel sätt?
Oavsett måste politikerna se verkligheten. Som det är nu verkar det som att vård- och omsorg kostar mer än vad de vill tro.

För politikerna börjar nu jobbet med att ta fram ny budget för 2020. Är det möjligt att göra en budget som har verkligheten som grund och inte en förhoppning av att verksamheter inte kostar så mycket som de gör?

Men så länge det finns tomter att sälja, som folk vill köpa, så blir det ju lite extrainkomster som räddar resultatmålen. Men de varar ju inte för evigt.

Båstad har en speciell typ av befolkning som också måste tas hänsyn till. En faktor som används är demografisk försörjningskvot. Den visar hur många personer en person i arbetsför ålder behöver försörja utöver sig själv.

I år ligger försörjningskvoten i Sverige på 76. Det vill säga att det på 100 personer i arbetsför ålder går 76 personer som antingen är yngre än 20 år eller äldre än 65 år. Beräkningar från SCB visar på att Sverige får en allt mer åldrande befolkning och kvoten tros år 2070 ligga på 88 vilket beskrivs som att ”Samhället möter nya utmaningar när färre personer ska försörja allt fler.”

Siffran tar dock inte hänsyn till sysselsättning och hur välfärdsproduktion faktiskt sker. Fler får nog jobba längre framöver men det finns många som är i yrkesverksam ålder som inte jobbar heller.

Redan nu, eller 2018, ligger försörjningskvoten i Båstads kommun på 101. Vilket betyder att det på 100 personer i arbetsför ålder finns 101 unga och gamla. Det är bland de högsta i Sverige och det är en så låg siffra som möjligt som är önskvärt för ett samhälle med goda ekonomiska förutsättningar. Så ser befolkningsstrukturen ut här och prognoserna visar på att andelen äldre kommer att öka framöver. Äldre kräver generellt mer vårdresurser men Båstads äldre är dock bland de friskare i landet.

Att äldre, till större del än resten av landet, söker sig till Båstad och Bjäre får ses som ett privilegium för vår bygd. Finare plats att leva på är svårt att hitta. Men det ska även kännas tryggt att bli äldre här. Även när det behövs hjälp från samhället.

Jag hoppas bara att politiker och andra som planerar lokalt ser till hur verkligheten verkligen ser ut här hos oss när de ska försöka prioritera och fördela de resurser som finns. Det funkar inte att sticka huvudet i sanden och hoppas på att det ska bli billigare än det blir.

Det ska bli intressant att se hur kommande budgetförslag försöker tackla uppgiften att göra en budget i balans med verkligheten som grund.

Trevlig läsning!


Peter Jakobsson, Redaktör Bjäre NU