För tillfället har NSVA stora problem med skräp som sätter igen pumparna på avloppsreningsverket i Torekov. Skräpet består främst av dammtrasor och golvmoppar. Tre gånger per dag måste reningsverkets personal rensa inkommande galler. Dagsransonen landar på runt 40-50 kg skräp.

När det blir stopp i pumparna finns det en risk för att bräddning sker. Det innebär att orenat avloppsvatten släpps ut i naturen, vilket är skadligt för både växter och djur, men även för oss människor. Dessutom är det en stor kostnad som i slutändan betalas av kunderna.
– Skräp som tygtrasor, våtservetter och tamponger bildar långa trådar som tvinnar ihop sig och orsakar stora skador på pumparna. När det blir stopp kan det hända att vi tvingas brädda orenat vatten ut i havet, säger Pär Gustafsson, chef för avdelningen Avloppsrening på NSVA.

Fulspolningar ett stort problem
Just nu är problemen störst i Torekov, men skräp i avloppet är ett stort problem i alla NSVAs kommuner. Det vanligaste skräpet är våtservetter, tygtrasor, tops och tamponger. Men även annat skräp som cigaretter, snus och kemikalier som används i hemmet spolas ner och orsakar problem. Dessa innehåller ämnen är svårnedbrytbara och reningsverken är inte byggda för att ta hand om dem.
– Tyvärr spolas det ner farliga ämnen i avloppet som kan försvåra och till och med förstöra de biologiska reningsprocesserna. Följden blir att vattnet som släpps ut i hav och vattendrag inte är så rent som det borde vara, säger Pär Gustafsson, chef för avdelningen Avloppsrening på NSVA.

Bara toalettpapper och det som kommer ur kroppen får spolas ner i avloppet
Det enda som får spolas ner i toaletten är toalettpapper och det som kommer ur kroppen. Toalettpapper klarar NSVAs reningsverk av eftersom det löses upp i kontakt med vatten.

TEXT: PETER JAKOBSSON