Klik venligst
BJÄRE 2017-12-13 KL. 17:38

”Sluta krama skolbyggnaderna, börja krama barnen”

”Sluta krama  skolbyggnaderna, börja krama barnen”

Under kommunfullmäktige i november diskuterades många detaljer när den reviderade budgeten för Båstads kommun skulle beslutas. Med ett antal tillägg klubbades Bjärepartiets budget. Innan beslutet uttryckte sig Moderaterna i talarstolen på ett sätt som väckte våra funderingar.

Skolfrågan är ett hett ämne i kommunen. Eftersatt underhåll på flertalet skolor leder till missnöje och tillfälliga lösningar. Gamla byggnader, större klasser, trånga lokaler, undermålig städning och annat har lett till upprörda känslor från elever och föräldraföreningar. Båstad tappar även i mätningar vad gäller skolans kvalitet. Vad menar då Johan Olsson Swanstein (M) med uttalandet ”Vi måste sluta krama skolbyggnaderna och börja krama barnen”?
– Debatten och diskussioner fastnar allt för ofta runt de fysiska byggnaderna. Byggnaderna är viktiga men vi måste ha fokus på innehållet. Då måste vi lägga våra resurser på att titta på vilka faktorer som påverkar ett bra lärande och vad som ger skolorna förutsättningen att lyckats med sitt uppdrag. När vi tittar på Båstad har resultaten för skolans kvalitet sjunkit under en tid nu och det är olyckligt. Från Moderaternas sida så vill vi ha ett fokus på innehållet i skolan, säger Johan Olsson Swanstein.

Tycker du att för mycket av skolans pengar läggs på just skolbyggnaderna?
– Ja, jag tycker att det är för mycket av pengarna som går åt till just den kostnadsbiten och för lite till det jag skulle vilja se att det gick till. När för mycket av våra totala resurser läggs på de fysiska byggnaderna, ofta i form av brandkårsutryckningar på grund av eftersatt underhåll eller att det är för många enheter, då måste man börja fundera på om det är hållbart i längden eller om man borde göra på ett annat sätt.

Samtidigt skulle det ju behövas ännu mer pengar till byggnaderna då de är eftersatta i underhållet.
– Det måste göras prioriteringar med de resurser som finns. Två saker är viktiga. För det första så ska det vara hållbart pedagogiskt och då måste vi kunna ha en lärande miljö där vi har specialpedagogiska resurser, elevhälsoresurser och en möjlighet för lärarna att göra ett bra jobb med de utmaningarna utifrån hur läroplanen ser ut i dag. Det andra är att det inte blir ekonomiskt hållbart att behöva lägga så mycket av kakan på för många enheter.

Menar du att det är för många skolenheter i Båstad?
– Ja, vi menar att vi vill ha färre enheter därför att vi behöver ändamålsenliga lokaler som klarar uppdraget som skolan har. Tittar man på vad som är en stor eller liten enhet så är det så att de vi ser som större i Båstad fortfarande är små enheter jämfört med andra kommuner. Detta hänger även ihop med elevpengsystemet som vi anser inte är organiserat på ett ändamålsenligt sätt, det tycker även skolinspektionen. Det måste finnas en röd tråd för hur man organiserar och skapar rätt förutsättningar för verksamheten att göra ett bra jobb.

Ny skola i Grevie är då inte er plan?
– Nej, det förslaget kom in från sidan och vad gäller placeringar av skolorna så blir detta bitvis lite olyckligt i diskussionerna om det ämnet ska komma först. Man måste börja med att se på hur man ska uppfylla alla kraven för skolan och sedan titta på var enheterna ska vara placerade.

Nu ligger dock skolorna där de är så det är väl svårt att skissa upp Båstads skolorganisation från ett blankt papper?
– Ja, de ligger där de är just nu, men vi måste först besluta en inriktning på var vi är på väg. Självklart måste västra Bjäre ha skola liksom Förslöv, Båstad och Hemmeslöv. Sen måste vi titta på vad som är rimligt, hur ser upptagningsområdena ut. Men i grunden måste det finnas en inriktning för hur det samlade greppet ska utformas. Hur ska ledarstrukturerna se ut? Hur många elever och lärare per skola gör det mest effektivt? Vi måste kapa lärarnas resor mellan arbetsplatserna. Vi behöver kunna erbjuda attraktiva lärarjobb för att locka bra lärare vilket det är tuff konkurrens om.

Hur ska detta ske menar du?
– Hela inriktningen på skolstrategin måste utgå från ett barn- och elevperspektiv. Har vi inte det så är jag ganska övertygad om att det då i längden blir svårt att återigen få bra resultat på våra skolor. Vi vill ha ett bra innehåll, vi vill att våra barn ska vara trygga.

Nu finns det förslag på hur framtida skolenheter ska utformas. Det handlar om olika alternativ för att restaurera, bygga ut och/eller bygga nya skolor. Är det ett steg i rätt riktning?
– Redan i början av mandatperioden skulle inriktningsbeslut fattats och nu är vi i slutet av mandatperioden. Vi hade behövt komma fram till något där vi är överens politiskt för att driva detta framåt. Jag hade hoppats på att vi redan nu hade kommit fram till en lösning där vi i samförstånd hade kommit fram till en inriktning som kunde hålla längre över tid. Precis som det är i rikspolitiken med till exempel försvarsfrågorna så behövs en överenskommelse och en stabilitet för att kunna jobba framåt med dessa frågor.

De flesta tätorter önskar mer service och att det finns en lokal skola för deras barn. Hur ska prioriteringen göras i den frågan?
– Angående olika serviceutbudet så är det andra frågor men skolan så pass viktig att vi anser att den måste fokusera på barnen och hur vi ger dem bästa förutsättningar att få bra kunskap. Det finns andra saker som kan utveckla byarna rent servicemässigt. Skolan och barnens kunskapsutveckling är det viktigaste och där måste det finnas ett helhetsgrepp som gör det effektivt. Förskolor vill vi dock ska finnas i alla byar och tätorter vilket i sig är en utmaning med att hitta bra personal.

Vad blir skillnaden i skolfrågan om Moderaterna kommer tillbaka till styret i Båstad?
– Vi kommer ha tydligt fokus med höga förväntningar på både personal och barn. Vi vill ha ett skolpengsystem som tydligt fokuserar faktorerna som gör att vi får rätt insats på rätt plats och kan börja mäta och se hur utfallet blir.

TEXT & FOTO: Peter Jakobsson