Det har varit många turer kring ämnet med syskon- och kompisåkning på de kommunala skolbussarna. Frågan engagerar och många ser det som något som verkligen hjälper till med vardagspusslet och vissa ser det som att det är diskriminerande. Här redovisas vad som hänt och var ärendet står idag.

I december 2015 skickade Socialdemokraterna in en motion om att inlemma skolskjutsverksamheten i den övriga kollektivtrafiken och att i avvaktan på detta ändra skolskjutsreglementet så att syskon som är skolskjutsberättigade kan åka hem tillsammans.

Problemet de såg var att om ett äldre syskon gick längre på skolan än det yngre så fick inte det yngre vänta på fritids för att de skulle åka hem tillsammans. Skolskjutsen fick endast nyttjas i anslutning till skoldagens slut och inte efter man tillbringat någon timme på fritids.

Det ville även att barn som inte är beviljade skolskjuts skulle ges möjligheten att följa med en skolskjutsbeviljad kompis hem. Detta skulle underlätta för logistiken för föräldrar till dessa barnen och speciellt de som bor på landsbygden. Även bilberoendet skulle kunna minska av detta.

Inkomna motioner
I mars 2016 skickade även Centern in en motion inom ämnet och belyste att kamrater skulle få åka med i skolskjutsen. Detta med motivering att genom att vara med kamrater kunna skapa ett socialt nätverk och genom gemensamma aktiviteter lära sig att förstå andra människor och indirekt träna samarbete.
Motionerna togs in till kommunens förvaltning för utredning.

Grunden för kommunens ansvar för skolskjuts i grundskolan finns primärt i Skollagen 10 § 32. Av lagen framgår det att: ”Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om en sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan omständighet. Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att på i en annan skola än den där kommunen annars skulle ha placerat dem … ”

Det finns även en Förordning om skolskjutsning som bland annat definierar begreppet att det gäller till och från skolan. I praktiken till skolan när den obligatoriska skoldagen börjar och från skolan när den obligatoriska skoldagen slutar.

I tjänsteskrivelser från tidigare skolchef Birgitte Dahlin lades fram förslag till beslut att avslå motionerna från Centerpartiet och Socialdemokraterna med huvudmotiveringen att det strider mot Kommunallagen kap 2§2 som lyder: ”Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”. Bakgrunden till detta är att de elever som har andra färdsätt än den kommunala skolbussen inte ges samma förmån att kunna ta med sig kompisar.

Kommunstyrelsen tyckte annorlunda och återremitterade tjänsteskrivelsen med inriktning att lösa problematiken, så att kompisåkning och syskonåkning ska kunna bli aktuellt.

Utredningen fortsätter
Förvaltningen utredde vidare och hämtade in information på hur närliggande kommuner gjort och tittade då på hur Halmstad, Laholm, Helsingborg, Lund, Svalöv och Falkenberg har sett på frågan. I de kommuner där kompisåkning förekommit anses det som problematiskt, av främst juridiska skäl även om det inte är prövat juridiskt. Svalövs kommun löste problematiken kring kommunallagens 2§2 genom att låta alla kommuninvånare i mån av plats åka skolbuss, detta skapade dock nya problem för elevernas trygghet.

Även denna gången förordade förvaltningen att motionerna skulle avslås. Kommunstyrelsen tyckte annorlunda och beslutade att föreslå kommunfullmäktige att besluta: Syskonåkning/kompisåkning ska testas under en begränsad tid av en termin.
Kommunfullmäktige beslutade i september enligt förslaget med ett tillägg att försöket skulle gälla hela läsåret 2017-2018. Förvaltningen satte då igång med att genomföra beslutet.

Överklagan
Bara veckor senare inkom ett överklagande till förvaltningsrätten med begäran om inhibition. Det betyder att den överklaganden ville att beslutet skulle hävas till dess att förvaltningsrätten har gjort prövningen. Grunden i överklagan var återigen kommunallagens likabehandlingsprincip 2§2, att beslutet är diskriminerande då förmånen enbart ges till barn som åker med kommunens skolbussar och inte de som åker med Skånetrafikens bussar eller taxi. Vidare även att det är diskriminerande mot de som inte har syskon som inte får någon syskonförmån.

Förvaltningsrätten ogillade begäran om inhibition så beslutet från kommunfullmäktige fortsätter att gälla tills vidare.

Förbereder provperiod
Just nu jobbar avdelningen Barn och skola på kommunen med att genomföra testet och det kräver en hel del förarbete.
– Implementering av syskon- och kompisåkning kräver en del förberedelser, särskilt när det gäller ansvarsfrågan. Administrativa rutiner och regler behöver sättas upp. Eftersom rektor är ansvarig för skolskjutsberättigade elever som åker skolskjuts men inte enligt lag är ansvarig för övriga elever innebär det att vårdnadshavare behöver skriva under på att de godkänner de regler som sätts upp och att de har ansvar för sina barn, berättar Henrik Wagersten som är Utredare/skolexpert på Båstads kommun.

Efter de skolbussolyckor som inträffat har kraven på att veta vilka elever som finns på bussen ökat.
– Skolan behöver listor på detta. Till detta kommer bland annat inventering av antal platser som är lediga i respektive buss, regler om hur många kompisar man kan ta med och hur ofta dessa kan åka med och om syskonåkning ska gå före kompisåkning vid prioritering och vem som ska administrera själva ansökningarna och lämna besked till vårdnadshavarna om eleven kan räkna med att komma med eller inte, fortsätter Henrik Wagersten.

I skrivandes stund har syskon- och kompisåkning inte ännu kommit igång och när förvaltningsrätten kommer prova överklagandet är okänt.
– Vi avser att sätta igång med kompis- och syskonåkning om möjligt innan denna terminen är slut. Då det kan ta flera månader innan ärendet kommer upp i förvaltningsrätten så kommer vi med all sannolikhet att ha provat verksamheten under en tid då, avslutar Henrik Wagersten.

TEXT & FOTO: Peter Jakobsson