Personen mittemot mig kan inte hålla tårarna tillbaka. Jag ser hur hen uppbådar all sin kraft för att berätta samtidigt som jag märker att känslorna är motstridiga. Helst vill hen bara lägga det här bakom sig men samtidigt upprepas flera gånger att någon måste berätta vad det egentligen var som hände.

Vi backar bandet drygt en månad. Efter en turbulent vår där Båstads kommunhus kommit att bli ett epicentrum för en utveckling där högt uppsatta tjänstemän på rad tackade för sig och lämnade sina positioner kom vi till dagen då kommunstyrelsen, genom oppositionens röststyrka, valde att entlediga kommundirektören från sin tjänst och säga upp hennes anställning. Ett beslut som det styrande Bjärepartiet omedelbart öppet kommunicerade att de inte ställde sig bakom.

Här förväntade sig nog de flesta att det skulle komma en förklaring från oppositionen kring agerandet men det kom inget. Istället fylldes insändarsidor och sociala medier av spekulationer och åsikter från såväl Bjärepartiet som allmänheten. Det spekuleras i att kommundirektören förmodligen hittat något i sina granskningar och på lokalt knutna sidor på Facebook kan vi läsa hur representanter från det styrande partiet insinuerar hur tjänstepersoner fått sina tjänster, huruvida journalister som bevakar kommunen har vänner bland tjänstepersoner och politiker och så vidare.

Trots allt som insinueras var det flera veckor efter det dramatiska avskedandet fortfarande knäpptyst från oppositionen och tongångarna i såväl insändare som på sociala medier blir allt hårdare och inte sällan är det tjänstepersoner, ibland med namn och ibland väldigt lätta att identifiera, som får se sig själva uthängda av ledande politiker i kommunen.

I det här läget får jag ett samtal från en tjänsteperson som vill berätta. Hen säger sig inte vilja ställa upp på en intervju men efter att Bjäre NU:s intervju med den, numera, före detta kommundirektören vill personen i alla fall för mig komma med sin sanning.

Mötet kom att vara i nästan tre timmar och när jag gick därifrån hade jag fått höra saker som jag inte trodde kunde hända i en kommun 2018 och med mig hade jag en lång lista på personer som kunde berätta liknande historier.

Under de följande veckorna kom jag att träffa ett antal personer som arbetat i positioner nära kommundirektören och därigenom även nära kommunstyrelsens ordförande Bo Wendt och det jag fick berättat för mig har tagit tid att smälta, kategorisera och i mångt och mycket faktiskt förstå. Att det skulle komma stark kritik mot Kristina Geiger var förväntat, det var allmänt känt att det inte var något bra klimat i kommunhuset under den här perioden men samtidigt kändes det konstigt att oppositionen fortsatte att tiga. Men det är tuff kritik som framförs mot den före detta kommundirektören och känslorna är starka.

”Hon är en person som gör skillnad på människor och människor. Hon pratade skit med mig om en annan chef som jag kände väl och hon drog sig inte för att prata om andra tjänstemän inför oss. På ett möte med Familjen Helsingborg fick en kollega till mig ett sms där det stod – Just nu sitter din chef här och pratar skit om dig”

Den kritik som återkommer bland de tjänstepersoner jag träffat är det bristande ledarskapet och ett stort fokus på jaget framför laget. Men samtidigt är det inte lätt att få tjänstepersonerna att berätta, det är först efter löfte om att inte publicera några citat utan att först ha fått dem verifierade och godkända som fler och fler börjar berättar.

”Helt ärligt så är det många som är jätterädda för att bli uthängda i insändare i både er tidning och i NST samt på Facebook. Bjärepartiet och deras representanter verkar inte dra sig för att hänga ut medarbetare som de tycker är obekväma och det känns fruktansvärt.”

Efter att ha spenderat ett antal timmar på sociala medier kan undertecknad konstatera att jag till fullo förstår rädslan. Här går att läsa hur tjänstepersoner, både tidigare och nuvarande, beskrivs nedlåtande och det ifrågasätts hur de fått sina tjänster. Kopplingar mellan politiker och anställda inom kommunen insinueras och journalister som granskar Bjärepartiet ifrågasätts, både som personer och i sin yrkesroll.
Till och med i den reservation som BP skriver efter beslutet att kommundirektören fick gå kan vi läsa att ”några slutade då de förlorade fotfästet”. En annan hög politiker i samma parti skriver som en kommentera på Facebook ”Vilka tjänstemän fick så darriga knä att man gick till sina insiders i den politiska oppositionen och fick kommundirektören avsatt”.
En partikamrat skriver att ”korruptionen och oegentligheterna som förmodligen sitter djupt rotade i väggarna i detta råttbo.”
Detta skrivs inte på något undangömt forum på nätet utan i öppna grupper på Facebook.

När jag träffar en av de tjänstepersoner som arbetat närmast kommunchefen har hen med sig en lista, som hen anser det, med felaktigheter som Kristina sagt i den intervju som publicerats i Bjäre NU. Hen börjar med att förklara att det ofta varit så att kommunchefen dragit på sanningen vilket, ska det visa sig, även finns dokumenterat

”I intervjun som publicerades i Bjäre NU säger Kristina att hon inte fick någon mobiltelefon förrän efter två månader, det är ren lögn. Hon fick både dator och telefon första dagen, dock hade hon i början en begagnad mobiltelefon eftersom hennes chef, som ska beställa en sådan, inte gjort det”

Då chefssekreterare saknades vid tillfället är rutinen att närmast ansvarig chef ska beställa dator och telefon, vilket i det här fallet är KSO Bo Wendt. Detta hade dock missats men löstes med en begagnad telefon tills en ny levererades.

”En annan sak i artikeln är att det skulle varit tio bokade flygbiljetter till Almedalen, det var fyra biljetter bokade varav en var bokad i hennes eget namn. De bokas i förväg på grund av priset och namnen ändras sedan.”

Det som framträder är en bild av en chef som inte dragit sig från att dra på sanningen och ett tillfälle som flera av de tjänstepersoner jag pratat med återkommer till är en intervju i NST där kommundirektören i efterhand via intranätet dementerar det som sagts och hävdar att hon är felciterad och att hon beklagade att personer på HR-avdelningen tagit illa vid sig. Efter att NST återkommit och meddelat att intervjun finns inspelad kom dock ett nytt inlägg på intranätet där det tidigare togs tillbaka och hon bekräftade att citaten var korrekta.

Helt klart är att det alltid finns två sidor av myntet och att politiken, ledningen och berörda tjänstepersoner har olika bild av det som föranledde uppsägningen är inte konstigt. Det som gör situationen speciell i det här fallet är den täta kontakt och det djupa samarbete som funnits mellan kommundirektören och kommunstyrelsens ordförande.

”Vid flera tillfällen hörde jag Kristina Geiger säga att hennes chef är Bo Wendt och ofta var hennes ord Bosses ord och där finns en stor fara när vi hamnar på en politisk nivå när vi bör vara på en tjänstemannanivå. Vid flera tillfällen har både jag och andra upplevt att Bo Wendt kommit in på våra rum och bett oss ändra i skrivelser, när vi vägrat detta har Kristina kommit en stund senare med samma budskap.”

Det som framkommer under samtalen är en bild av en dysfunktionell arbetsplats där människor inte mår bra. Tjänstepersoner som gråter på sina rum, personer som säger upp sig och sjukskriver sig och människor som far illa.

”I insändare har man kunnat få uppfattningen att det bara är de närmaste cheferna som farit illa men det har varit så mycket mer. Hon förstod inte kundcenters uppgifter, hon bad dem fixa allt från kalendrar till att ringa taxi. När de inte löste detta gick hon in och var elak mot dem, skällde ut dem och sa att de skulle göra som hon sade. Hon var så elak mot dessa medarbetarna. Hon har varit helt skoningslös i vissa lägen och kunnat skälla ut människor och själv verka helt oberörd.”

Det som många återkommer till är att intentionerna att skapa förändringar absolut inte var ett problem utan det sätt de utfördes på.

”Många välkomnade att hon ville förändra saker, det var inte det som var problemet, men det sättet hon gjorde detta på. Ska man vara högsta tjänstemannen som ska leda en förvaltning måste man lyssna, vara ödmjuk inför människor och om man ska förändra måste man få med sig människor. Kanske måste man ta in en expert som leder det hela men hon verkade sakna den insikten helt.”

I princip samtliga av de jag pratat med hade helst av allt lagt det som varit bakom sig men känner att eftersom debatten fortsätter i såväl tidningar som på sociala medier vill de i alla fall få berätta sin bild.

”För mig handlar det om att kunna lägga detta bakom mig och vi som varit med vet vad som egentligen hände. Men att få läsa om och om igen i tidningarna hur det är vi som gjort fel och inte kunnat ta omorganisationer och förändringar är ett hån och att få det kastat i ansiktet från kommunens högsta politiker är fruktansvärt.”

Låt oss tänka tanken att Båstads kommun är ett företag. Ett aktiebolag med en ganska ordentlig omsättning och runt 1200 anställda. Ägarna besår av runt 15000 aktieägare som alla har lika stora andelar i bolaget. Bolaget drivs av en VD som är underställd en styrelse som vart fjärde år väljs av bolagets ägare.

Tänk er nu situationen att bolaget anställer en ny VD och ganska snart börjar det komma till såväl styrelse som ägares vetskap att det inte fungerar riktigt som förväntat. Nyckelpersoner väljer att säga upp sig och personalhälsan larmar att något är fel. Styrelsen sammanträder och efter en omröstning beslutas att VD måste lämna sin roll.

I vilket bolag med 1200 anställda och 15000 delägare skulle nu halva styrelsen, inklusive dess ordförande gå ut och ta ställning för den avskedade direktören, börja anklaga den andra halvan för diverse misstag, och samtidigt passa på att i sociala medier och insändare i de lokala tidningarna hänga ut och anklaga flera av de anställda för bristande arbetsmoral, fel inställning, fel kompetens och till och med insinuera att de fått sitt jobb på felaktiga meriter?
Under samma period väljer den andra halvan av styrelsen att helt lägga locket på. Ägarna ifrågasätter vad som händer men inget kommuniceras. När väl locket öppnas igen är spekulationerna i full gång och de flesta av ägarna har redan sin egen sanning klar.

Den styrelsen tror jag skulle få svårt att försvara sina beslut och sitt agerande på nästa bolagsstämma.

I september är det stämma i AB Båstad – nu återstår det att se vad ägarna tänker.

TEXT: JOAKIM ORMSMARCK