73 procent av svenskarna motionerar varje vecka. Av dessa får 41 procent in motionen i sin vardag. Det visar en undersökning som Garmin låtit genomföra. Trots detta har omkring varannan svensk mellan 18 och 74 år så dålig kondition att den är hälsofarlig.

– Den lilla förändringen som det innebär att gå från att inte röra sig alls till att röra sig lite ger en stor hälsovinst, säger Elin Ekblom Bak, docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

Hennes forskning omfattar 350 000 personer och visar på en oroväckande utveckling. På 25 år har andelen svenskar med hälsofarligt dålig kondition fördubblats. Mellan 1995 och 2017 har den genomsnittlige svenskens kondition försämrats med tio procent, vilket innebär att svenskarnas hjärtan och blodkärl under dessa år har blivit tio procent sämre på att leverera syre till kroppens arbetande muskler.
– Det är ett starkt samband mellan kondition och hälsa. Orkar man inte det som man ska under en dag blir man ännu mer inaktiv. Det är en negativ spiral, säger Elin Ekblom Bak, som har en egen idrottskarriär bakom sig i fotbollslandslaget.

Mest har konditionen minskat bland män, yngre, låginkomsttagare och bland boende på landsbygden. Hur träningsvanorna har förändrats under denna tid har hon inga säkra uppgifter om, men hon tror att en stor bidragande orsak till den försämrade konditionen är att vardagsaktiviteten har minskat.
– Risken för sjukdomar och död ökar om man har dålig kondition, säger Elin Ekblom Bak.

Ungefär 70 procent av alla fall av hjärt- och kärlsjukdom och 30 procent av alla cancerfall kan förebyggas med en hälsosam livsstil. Dålig kondition är då en viktig riskfaktor. Till det kommer den ökade risken för att för lite rörelse gör att man kraftigt går upp i vikt, försämrar sina blod-sockervärden och drabbas av till exempel diabetes typ 2.
– Att inte röra på sig upplevs oftast inte som en risk förrän man drabbas av någon sjukdom, såsom en hjärtinfarkt, säger hon.

I undersökningen uppger 41 procent av de tränande svenskarna att man håller på med någon form av vardagsmotion såsom att ta trappan i stället för att åka hiss. Skillnaden mellan kvinnor och män är påtaglig. 45 procent av kvinnorna och 36 procent av männen uppger att man använder denna form av träning. Ofta handlar det om att promenera, vilket är den vanligaste träningsformen bland svenskar som tränar. Hela 64 procent uppger promenaden som sin träningsform. Också i fråga om promenader är könsskillnaden tydlig. 71 procent av kvinnorna och 58 procent av männen använder promenaden som träningsform. Ju äldre man blir desto vanligare är det att träna genom att promenera.

I åldersgruppen 18–29 år tar 57 procent träningspromenader. I åldersgruppen 65–79 år gör 77 procent samma sak.

Elin Ekblom Baks uppmaning till personer som inte rör på sig är tydligt. För att förbättra sin hälsa gäller det att börja röra på sig och att varje liten rörelse har stor effekt för den som är inaktiv.
– Gå till affären, cykla till jobbet, lek med barnen och stå upp i stället för att sitta samtidigt som du rör på kroppen. Eller varför inte kombinera möten på jobbet med en promenad. Förut fick vi träning naturligt i vardagen. Så är det inte i dag, säger Elin Ekblom Bak. Enligt henne finns det fyra vanliga skäl till att inte träna. Det handlar om att inte ha tid, inte ha råd, inte känna sig som den sportiga typen och att vara rädd för att skada sig eller att det ska vara farligt att röra på sig.
– De flesta argument faller. Kroppen bryr sig inte om när eller hur den rör på sig. Du behöver inga dyra kläder eller ta dig till gymmet. Den bästa aktiviteten är den som blir av, säger hon.

Undersökningen ger svar på varför svensken tränar. De vanligaste svaren, som anges av mellan 61 och 65 procent av de tränande svenskarna, är att känna sig piggare och gladare, bibehålla sin hälsa, känna sig sundare och friskare samt att man vill förbättra sin hälsa.

Statistiska centralbyrån, SCB, visar i sin senaste hälsostatistik att 56 procent av männen och 41 procent av kvinnorna har övervikt eller fetma. I början av 1980-talet var samma andel 35 respektive 27 procent. Trots detta är det bara 31 procent av de tränande svenskarna som uppger att de tränar för att gå ner i vikt. En förklaring till det kan vara att träning är en sysselsättning bland svenskar med bättre kondition och hälsa.