Vattenförsörjningen på Bjäre är ett slutet system

Det finns personer som har en illusion av att vattnet inte kan ta slut i kranen. Det är främst de som inte har egen brunn, eller är företagare med behov av mycket vatten. För många utanför Bjäre är det till stor del sant då flera områden i Sverige har vattenförsörjning från sjöar och vattentäkter som inte tar slut utan det är reningsverken och ledningarna som kan ha en begränsning. På Bjäre har vi en annan situation.

Kommunala vattnet i Båstads kommun kommer i dagsläget enbart från ett antal brunnar/vattentäkter runt om i kommunen. Dessa är sammankopplade i nät som försörjer inkopplade bostäder med vatten. Efter brunnarna renas oftast vattnet från järn och mangan, och det är framförallt för att ta bort de missfärgningar som det ger, men inte i alla lägen.
– Vi har vissa brunnar som har så bra vatten att vi kör ut det direkt till kunderna utan att göra något med det, berättar Jonas Håkansson som är dricksvattenansvarig på NSVA.

Vatten som inte förbrukas direkt hamnar i reservoarer (vattentorn) som lagrar oanvänt vatten, när det finns. Har ni inte sett några vattentorn på Bjäre kan det bero på att många av dem är under jord på platser som ligger högt.

Nu har det varit och är ett allvarligt läge i Torekov med risk för att vissa hushåll kan bli utan vatten om förbrukningen inte stävjas.
– Vi var bara timmar från att tömma ledningsnätet när det var som allvarligast. Vattnet var riktigt nära att ta helt slut i vissa områden i Torekov. Det finns bara en viss mängd av tillflöde in till brunnarna och är även reservoarerna tomma så finns inget mer. Det finns ingen extraledning att koppla in eller liknande. Så det handlar helt enkelt om att det inte under längre tid får konsumeras mer vatten än vi kan plocka upp ur brunnarna. Då töms alla reserver och det blir inget vatten i kranarna. Dit vill vi inte komma!

Trots att ledningsnätet över kommunen är sammankopplat går det inte att helt utjämna olika förbrukning på olika platser.
– Hela Båstads nät är sammankopplat men på grund av fysiska omöjligheter kan man inte pumpa vatten hur långt som helst. För att pumpa långt krävs ett högt tryck, finns det fastigheter utmed den ledningen så skulle trycket få deras kökskranar att rämna. Därför kan vattensituationen bli allvarligare i vissa avgränsade områden, förklarar Jonas.

Just nu är grundvattennivåerna låga men det är inte en direkt påverkan av att det inte regnat nämnvärt under maj och juni. Regn under sommarmånader är bra för växtlighet men det kommer inte ner till botten. Sommarens frodiga växtlighet konsumerar det naturliga regnvattnet som faller. Det är under senhöst, vinter och vår som grundvattnet får tillskott.
– Våra brunnar kan vara runt 60 meter djupa och där har vi inte vatten från denna vintern utan det tar lång tid för vattnet att komma genom alla jordlager och på vägen bli så rent så vi kan använda det.

Vädret påverkar beteende
– Det varma vädret vi har haft detta år gör skillnad i folks beteende och konsumtion av vatten. När det torkar i trädgården åker bevattningssystemen fram. Där går otroliga mängder åt fort om det står på timme ut och timme in.

Under åren då fler hushåll byggts och anslutit sig till kommunala vatten har fler brunnar tagits i bruk och geologiska undersökningar för nya brunnar har pågått ständigt.
– Problemet på vissa delar av halvön är att det finns redan så otroligt mycket brunnar borrade. Vissa har en så kallad vattendom som är en försäkran om att en brunn ska få en viss mängd vatten, under normala förhållanden, och andra närliggande brunnar får anpassa sitt uttag.

Visst går det att skapa dricksvatten
Idag finns tekniken att göra dricksvatten av nästan vilket vatten som helst. Men det är mycket energikrävande och blir då dyrt.
– Vi skulle kunna rena havsvattnet och då tar det inte slut men det skulle kosta upp mot 25 gånger mer än det naturliga goda vatten vi har idag från våra brunnar.

Vad vatten ska kosta och om vi ska se det som en rättighet att spola toaletterna med dricksvatten är diskutabelt.
– Nu kostar en liter vatten ur kranen runt 5 öre. Vad skulle det innebära om det kostade 2 kronor? filosoferar Jonas.

Ett väsentligt mycket dyrare vatten skulle ställa krav på att alternativt vatten som kan användas till annat än matlagning och hygien. Men är det troligt att man kan bygga ett parallellt system med alternativt vatten för bevattning, toaletter med mer?
– Att bygga ett alternativt system för det vi kallar tekniskt vatten, icke godkänt dricksvatten, kommer inte att ske för den infrastrukturen skulle bli helt enorm. Jag tror mer på lokala lösningar där bostadsområden tar tillvara på, och återanvänder, dagvatten på ett bättre sätt.

Det har varit brist på vatten förr
Förbrukning och tillgång varierar med åren och detta är inget nytt.
– Jag har jobbat med Båstadsområdet sedan 1996. Första gången under min tid som vi fick problem var 1998, då hade vi jätteproblem och visste knappt hur räddningstjänsten skulle få vatten. Sen har det varit samma problem från och till under de senaste 20 åren. Det är inget nytt problem. När det är dåliga nivåer på grundvatten samtidigt som det kommer tider som lockar till stora uttag så blir det problem!

Under den senaste tiden har NSVA varit ute och informerat om bevattningsförbudet som nu råder och det är den nästan helt verkningslösa bevattningen som stör mest.
– Att vattna mitt på dagen när det är soligt och fint väder ger ingen effekt att tala om. 80 procent av vattnet försvinner direkt ut i atmosfären genom avdunstning. Av resterande 20 procent som kommer ner i backen är det runt 4 procent som når rötterna. Det är verkligen att slänga dricksvatten till ingen nytta. Ska det vattnas så gör det på natten eller ännu bättre när det regnar. Då är marken avkyld och mottagen för mer väta. Men nu vattnar vi inte på ett tag! Detta hårda bevattningsförbudet kommer troligen ligga över hela sommaren, avslutar Jonas Håkansson som med sitt team på NSVA gör allt för att inga kranar ska sina och önskar att alla Bjärebor hjälps åt för att se till att så inte blir fallet.

TEXT: PETER JAKOBSSON
FOTO: FREDRIK STRANDBERG