Klik venligst
BJÄRE 2020-11-20 KL. 13:51

Biokol gör jorden mindre giftig

Biokol gör jorden  mindre giftig

Vårt renhållnings-bolag NSR är med i ett forsknings-projekt runt biokol som lätt kan sanera förorenade jordar och kraftigt minska spridningen av PAH, polycykliska aromatiska kolväten. Det innebär bättre förutsättningar för växtlighet och nya möjligheter för användning av mark i städer. Det framkommer när projektet undersökt biokol som saneringsmetod och förutsättningarna för produktion av biokol från organiskt avfall.

Biokol är ett jordförbättringsmaterial på stark frammarsch med stor potential i flera olika tillämpningar. Det används idag i städer vid anläggning av växtbäddar i stället för sand, torv och lera för att förbättra förutsättningarna till växtlighet i lågkvalitativ jord.

Förutsättningar för produktion av biokol
Under 2018 startade SGI tillsammans med Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR), Sveriges lantbruksuniversitet, (SLU), Örebro Universitet (ORU) och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) forskningsprojektet ”Biokol – från organiskt avfall till resurs” för nyttiggörande av jordavfall. Projektet har bland annat utrett förutsättningarna för produktion av biokol från organiskt avfall och möjligheterna att tillämpa tekniken med biokol i urbana miljöer.

Biokol kan vara en lösning vid många enklare och mindre saneringar som pågår i våra städer. Biokol kan underlätta etablering av växter genom att stärka den befintliga jordens möjligheter att grönska.
– Kolet kan likt en tvättsvamp hjälpa till att hålla vatten, luft och näring i jorden och skapa bättre förutsättningar för växtlighet. Porositeten, och kolets stora yta, ger också goda möjligheter att fastlägga föroreningar, säger Anja Enell, forskare på SGI.

Försök visar att tungmetaller fastnar på kolet
Flera laboratorieförsök har visat att både tungmetaller och organiska miljögifter kan fastna på kolet, då det blandas med förorenad jord.
– Om samma effekt kan fås under naturliga förhållanden skulle det betyda lägre biotillgänglighet av föroreningarna, vilket innebär att jorden blir mindre giftig och risken för utlakning till grund- och ytvatten minskar. Just detta har vi studerat genom att anlägga ett fältförsök i Helsingborg, säger Anja Enell.
– Fältförsöket handlar om att oskadliggöra miljöfarliga ämnen i marken. Resultaten visar på en mycket kostnadseffektiv och klimatpositiv åtgärd för att sanera områden i staden, säger Ludvig Landen, miljö- och utvecklingschef på NSR.

Utmaningen är att kunna visa att riskerna kan minska till acceptabla nivåer med tekniken och att behandlingen är beständig så att det går att få acceptans för att lämna kvar föroreningar i marken.

Nästa steg
Ett viktigt nästa steg är att verifiera teknikens hållbarhet. Beroende på framställningsprocessen kan biokolet bli mer eller mindre stabilt. Rätt tillverkat kan det troligen finnas kvar i marken i hundratals till tusentals år.

– Mer forskning behövs för att undersöka hur olika biokol i sig självt står emot nedbrytning och hur beständig själva behandlingen är med avseende på olika föroreningar och jordavfall. SGI planerar därför att följa upp projektets fältförsök i samarbete med NSR, för att få mer kunskap om långtidseffekter, säger Anja Enell.

Några slutsatser från projektet:
•?En inblandning av 3 viktprocent biokol räcker för att radikalt minska spridningen av PAH. Utlakningen minskade med 99 procent jämfört med obehandlad jord. Effekten på koppar, kvicksilver och zink var också god, men val av biokol spelar stor roll.
•?Biokol fungerar sämre för anjoniska ämnen och kan öka spridning av arsenik, krom, molybden, antimon och vanadin.
•?Livscykelanalysen visade att biokol-behandling har betydligt lägre miljö-påverkan jämfört med grävschaktsanering och deponering. Biokol som åtgärdsteknik har till och med ett negativt CO2-utsläpp under rådande svenska förutsättningar.
•?Projektet har pågått 2018-2020 och finansierats av ingående partners och med stöd av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Slutrapporten finns att läsa på swedgeo.se.


Text: Peter Jakobson
Foto: Anja Enell