90 hektar mark blev våtmark i Skåne

Av Carina Nilsson

Nästan 90 hektar mark blev våtmarksområden i Skåne under 2022 men Johan Wagnström på länsstyrelsen i Skåne uppmanar alla Bjärebönder som är intresserade att höra av sig.

– Det finns gott om pengar att söka i vårt län för att skapa våtmarker, säger han.

Nyhetsbyrån Siren har kartlagt hur mycket våtmarker som anlades eller restaurerades under 2022. I hela landet handlade det om 2150 hektar. Mest yta anlades i Gävleborgs län med över 450 hektar. Halland kom på fjärde plats med drygt 150 hektar och Skåne på en niondeplats med 89,3 hektar.

Johan Wagnström, som är chef på fiske- och restaureringsenheten vid länsstyrelsen i Skåne, ser gärna att det blir många fler våtmarker i Skåne och inte minst på Bjärehalvön som är ett intensivt odlingsområde.

– Det finns ett väldigt stort behov av fler våtmarker i vårt län eftersom vi har problem med kväve- och fosforläckage som skapar övergödning av havet. Våtmarker är effektiva för att minska det här läckaget, säger han.

Det finns också andra skäl till att fler våtmarker behövs i just Skåne.

– Vi har flera sällsynta vattenlevande arter som bara finns här i landet, som grodor och salamandrar. Vi behöver skapa livsmiljöer för dem om de ska överleva, säger Johan Wagnström.

Skåne får därför både EU-pengar och statliga pengar som ska fördelas ut till lantbrukare som vill anlägga en våtmark.

– Vi uppmanar alla som är intresserade att kontakta oss. De mest lämpade och attraktiva platserna kanske redan har blivit våtmarker men vi behöver många fler. Lantbrukarna är våra nyckelpersoner i det här och man kan alltid ringa och rådfråga oss, säger Johan Wagnström.




Ytterligare ett skäl till att skapa fler våtmarker är att de ibland också kan användas som bevattningsdammar.

– Ibland kan man kombinera det men det beror på hur förutsättningarna ser ut, det viktiga är att man inte torrlägger vattendrag för att skapa dammar, säger Johan Wagnström och fortsätter:

– Det finns även landsbygdsmedel att söka för att anlägga en ren bevattningsdamm. Bevattning är också ett bra sätt att minska näringsläckage, då man behöver vatten för att växterna ska kunna ta upp det som tillförs i form av gödning. Den lantbrukare som kan vattna blir inte heller lika beroende av vädret. Just nu ser vi otäcka likheter med 2018 då vi drabbades av svår torka, men jag hoppas att den situationen inte upprepar sig, säger han.

Fakta, våtmarker:

* Våtmarker, artrika miljöer som binder koldioxid, har minskat kraftigt i utbredning över tid. Utsläppen från dränerade torvmarker beräknas till 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, cirka 20 procent av Sveriges territoriella utsläpp.

* Återvätning och restaurering av torvmark i södra Sverige, där marken är generellt bördigare, ger klart störst klimateffekt.

* Regeringens öronmärkta våtmarkssatsning under 2023 uppgår till 300 miljoner kronor.

* I Båstads kommun har flera våtmarker restaurerats bland annat i Sinarpsdalen. Ett av syftena är att minska risken för översvämningar vid kraftiga regn.

Källa: Sveriges Miljömål och Naturvårdsverket.