Ålderdomliga metoder ger miljövänligt tak

Av Carina Nilsson

Två stora delar av halmtaket på Ågegården i hembygdsparken i Boarp håller på att bytas ut.

Taket görs på klassiskt skånskt vis av råghalm, odlad av takläggaren Eje Arén själv på hans gård i närheten av Romeleåsen.

Att lägga halmtak på ett sätt som gör att det håller tätt i 20-talet år är en konst som få behärskar idag.

Eje Arén på firman Retzner Arén Rekonstruktion och Arkitektur i Skurup är en av dem.

– Förr täckte många sina tak med halm. Man tog helt enkelt vara på det material man hade till hands på gården så som halm och slanor av pil. Det blev billigt och även miljövänligt även om det sistnämnda kanske inte var det man tänkte på då, säger Eje Arén.

Halmen som används har Eje själv odlat på gården Pinan, i närheten av Romeleåsen där han bor.

– Man odlar och skördar råghalm på gammeldags vis. Rågen ska växa sig hög och när man skär av den ska stråna fortfarande vara hela och långa för att det ska fungera. Då kan man inte använda moderna skördetröskor utan man får köra med ålderdomliga maskiner för att det ska bli bra, säger han.




Halmen buntas sedan och läggs upp på taket där den fästs med pilslanor i takläkten.

Trots att Eje är 70 är fyllda klättrar han vigt omkring på taket och packar, rättar till och binder halmen på plats.

– Jag jobbar ju fortfarande men känner att det är dags att trappa ner. Men intresset för halmtak är på uppåtgående och det kommer att startas en utbildning på hantverksskolan Dacapo i Mariestad i samarbete med Göteborgs universitet, säger han.

Eje har också en speciell anknytning till Bjärebygden. Här tillbringade han många somrar som barn och det var även en av bygdens pärebönder som lärde honom konsten att lägga halmtak.

– Även en badgäst kunde bli accepterad, skojar han.




Ingrid Thuresson och Kenneth Lennartsson som är ordförande respektive fastighetsansvarig i Bjäre härads hembygdsförening är nöjda med att de nya delarna av taket kommer på plats.

– Vi lägger om taket efterhand som vi måste förbättra det. Tidigare har vi lagt om hela ena sidan av längan som vetter mot söder, nu har vi två bitar av innergården som verkligen behövde bytas ut då det läckte in när det regnade, säger Ingrid Thuresson.

– Taket får bli lite som ett lapptäcke, med äldre och nyare delar. Vi byter ut det i etapper och just nu var det i de båda vinklarna på innergården som det fanns ett stort behov av att få nytt tak på plats, säger Kenneth Lennartsson.

Föreningen har fått 70 procent av kostnaden i bidrag från länsstyrelsen eftersom Ågegården är kulturminnesskyddad. Även Stiftelsen Gripen har gått in med ett bidrag motsvarande 10 procent av kostnaden.

– De resterande 10 procenten får vi i föreningen själva stå för, säger Ingrid Thuresson.

Arbetet är planerat att vara klart till den 20 maj då Kafé Sockerärtan ska öppna i Ågegården.