Är Facebook verkligen lösningen på allt?

Av Joakim Ormsmarck

Enligt studien Svenskarna och Internet, som varje år tas fram av Internetstiftelsen, använder 59 % av svenskarna Facebook minst en gång i veckan. Av dessa runt 6 miljoner människor har 2277 personer valt att följa det nordvästskånska renhållningsbolaget NSR:s sida för att där hålla sig uppdaterad kring verksamheten.

Med tanke på att bolaget består av sex kommuner är det med all sannolikhet inte många hundra av de följarna som har sin hemvist på Bjäre.

Men det är ren spekulation från min sida.

Båstad har ingen Återvinningscentral.

Men vi har MÅNA – vår mobila återvinning - som kommer på besök med jämna mellanrum med lastbilar, personal och allt.

En service som är såväl genomtänkt som nytänkande, och som vi på tidningen skrivit om vid flera tillfällen, men vars förträffligheten trots allt förutsätter att kommunmedborgarna får vetskap om besöken.

Här kommer vi till problematiken. Det lokala renhållningsbolaget har valt att enbart kommunicera dessa besök, och en hel del annan information, via sin hemsida samt nämnda Facebook-sida.

En lösning som varit allt annat än tillfredsställande vilket reaktionerna efter senaste besöket lät inte vänta på sig på sociala medier. Här följer ett litet urval av kommentarerna.

”Har inte fått nån info alls om detta. Å åkte själv till återvinning i Ängelholm idag alltså helt i onödan. Trist”

I detta fall är det NSR som får en släng av sleven men en annan gång kan det vara någon annan kommunal eller regional verksamhet som helt förlitar sig på att kommunicera via sociala medier. När det, som i det här fallet, dessutom handlar om något så viktigt som vår renhållning, och dessutom en tjänst som kostar mycket pengar att tillhandahålla, är det rent av katastrof att denna kommunikation inte sköts tillfredsställande.

Till syvende och sist handlar kommunikation om tillgänglighet. Det finns information som måste komma medborgarna till handa och det går inte att förutsätta att de som berörs aktivt söker denna information. Det är självklart av godo att kommunikatörerna på kommun, region och andra samhällsbärande instanser arbetar brett och ser till att informationen finns på såväl traditionella som nya plattformar. Det är trots allt deras jobb. Men att helt stänga ute de kommuninvånare som inte lever sina liv på Facebook är i det närmaste tjänstefel.

Då har vi inte ens gått in på det faktum att Facebook är en global tech-jätte med allt vad det innebär…