Björn Hellberg minns en uppskattad eldsjäl och arbetsmyra

Av Björn Hellberg

Kalle Eriksson var en sann eldsjäl med många järn i smidet: målfarlig anfallare i Helsingborgs IF, uppskattad turistchef i Båstad och, mot slutet av sin levnad, flitig författare. Detta för att nämna några exempel på hans breda repertoar.

Han var också pådrivare och skicklig chef för tennismuseet i Båstad. Han och jag samarbetade i projektet och jobbade tillsammans varje dag veckan före midsommar 1997, då expolokalen var på väg att invigas. Jag skrev bland annat samtliga bildtexter till alla de fotografier som ingår i museets gedigna samlingar, och Kalle övervakade allt med skärpan hos en falk. Hans insatser på den fronten var förnämliga: han var sannerligen inte den som slarvade ifrån sig saker och ting.

I ungdomen agerade han vindsnabb fotbollsforward som satte skräck i motståndarna genom sin eminenta förmåga att utnyttja kontringslägen. Klassisk är en allsvensk match på Stockholms Stadion där HIF betvingade favorittippade Djurgårdens IF med sensationella 6-0 sedan Kalle hittat nätmaskorna fyra gånger.

Under perioden 1953-56 svarade han i den röda HIF-tröjan för 16 fullträffar på 36 matcher i högsta serien. Detta för ett lag som då förfogade över en av alla tiders bästa svenska målvakter: "Rio-Kalle" Svensson (en verklig HIF-legendar).

Kalle Eriksson var bördig från Bjäre och älskade den naturfagra trakten. Han dokumenterade bygdens historia genom flera initierade och kärleksfulla skildringar i bokform och skapade också ett arkiv som överträffar det mesta. Vänskapen med Bjäres största stjärna – den fenomenala sopranen Birgit Nilsson – resulterade i suveräna arrangemang i skilda riktningar.

Personligen var denne mångfasetterade arbetsmyra en ytterst vänlig och tillmötesgående man som efterlämnar bästa tänkbara renommé och som saknas av väldigt många.

Björn Hellberg, Laholm