Därför ökar vargen i Skåne

Av Carina Nilsson

Frågan om varg och tamdjur – speciellt får – är komplicerad.

Det säger Tom Espgård på länsstyrelsen i Skåne. Han förklarar varför vargarna blir fler i södra Sverige och hur man bäst kan skydda sina djur.

Det senaste dryga halvåret har det skett fyra attacker mot får i Laholms kommun. På Bjäre har det än så länge inte varit några angrepp men med fler vargar i södra Sverige ökar risken.

Sommaren 2021 fick Skåne också sitt första vargrevir vid Linderödsåsen utanför Kristianstad.

– Ett revir innebär att det blir en permanent boplats för vargarna där de skaffar en lya och föder upp ungar. Vargparet där fick en kull med minst sex valpar 2021, och i år har de fått minst tre valpar, säger Tom Espgård som jobbar med jakt- och viltfrågor på länsstyrelsen i Skåne.

Exakt var valparna från den första kullen befinner sig nu, vet han inte.

– Valparna som föddes i somras är kvar i hemmet, men de som föddes förra sommaren har lämnat och kan vandra väldigt långa sträckor. Det är framför allt hanarna som ger sig i väg, medan tikarna oftare stannar i närheten och kanske bildar egna revir så småningom, säger Tom Espgård.




Länsstyrelsen har också tecken på att ytterligare ett revir kan vara på väg att bildas i trakterna runt Svalöv.

– Det finns observationer och bilder som tyder på det men vi har inte säkrat några spår än, säger Tom Espgård.

Både tiken från Linderöd och den som synts i Svalöv kommer ursprungligen från Östergötland. Det är vanligt att vargarna rör sig norrifrån ner till södra Sverige.

– Vi har väldigt viltrika marker i Skåne, med mycket hjort bland annat, och vargen har förmodligen en förmåga att hitta de här områdena, säger Espgård.

Att det bildas revir behöver inte betyda att det per automatik blir fler attacker på tamboskap i det området.

– De flesta angreppen på tamboskap görs av vandringsvargar. Vi hade ett fruktansvärt år för ett antal år sedan när en vandringsvarg bet ihjäl uppåt 130 får i Skåne innan vi fick stopp på den. I Linderödsreviret har vi fram tills nu haft en enda attack på tamboskap. Skulle däremot tillgången på vilt minska så ökar sannolikt attackerna på tamboskap eftersom paret i reviret stannar i området, säger Tom och fortsätter:

– Ska man vara ärlig så kommer vi nog alltid att ha varg i Skåne. Eftersom vandringsvargarna rör sig över hela landet kommer det också i framtiden att vara angrepp även om vi halverar vargstammen. Men risken minskar såklart med färre vargar.

Får är de djur som är allra mest utsatta för varg.

– Fåren kan inte riktigt försvara sig och vargen har ett väldigt kraftigt bett, det blir väldigt svåra skador. Finns det dessutom en flock får i en hage som springer i panik så triggar det vargens instinkt att jaga och den skadar och dödar ofta många djur.




Att vargarna har blivit fler i södra Sverige har också att göra med andra faktorer.

– Drygt 50 procent av all mark i Sverige är renbetesland. Där har riksdagen tagit beslut om att skadorna från de stora rovdjuren (varg, lo, björn, järv och kungsörn) på ren inte får överstiga 10 procent av stammen. Sedan finns ungefär hälften av den svenska vargstammen i Värmland vilket gör att jakten koncentreras till den landsändan, säger Tom Espås.

Han är kritisk till att målet som riksdagen har satt upp inte efterlevs.

– Riksdagen har beslutat två gånger om att minska vargstammen. Nu senast sattes målet till 270 vargar i Sverige. Det är Naturvårdsverket som ska se till att målet uppnås men gör man tillräckligt när vi har 460 vargar och beslutar om licensjakt på 70? frågar han sig.

Espgård anser att det behövs tydligare mål för hur mycket varg det ska finnas i södra Sverige.

– Idag finns det inget riktigt mål och det betyder att djurägare och andra inte vet vad de ska förhålla sig till. Det behövs långsiktiga beslut från våra politiker i den här frågan för den är inte enkel.

Hur kan då djurägare skydda sig mot vargangrepp? Tom Espgård har besiktigat djur som dödats av varg i 15 års tid och menar att ett bra staket räcker långt.

– Att sätta rovdjursavvisande stängsel är dyrt även om man beviljas bidrag. Men ett väl sträckt vanligt fårnät som sitter tätt mot marken fungerar bra. Även ett fårnät tillsammans med eltråd eller tre-fyra spända eltrådar och ordentligt med ström skyddar väl mot varg. Vargen kryper oftast under eller igenom ett staket, den hoppar sällan över, säger Tom Espgård.

Numera får även tamdjursägare skjuta en varg om den går till angrepp mot får till exempel.

– Fördelen, om det används på rätt sätt, är att man träffar rätt individ. Det är betydligt svårare att veta om det är rätt varg man skjuter vid en skyddsjakt, vargarna ser ju väldigt lika ut i skogen, säger Tom Espgård.