BJÄRE 2025-11-01 KL. 05:00

Dö av hjärtesorg: "Både fint och sorgligt"

Av Carina Nilsson

Vad är det som händer när två personer som har levt ett långt liv tillsammans går bort med några dagars mellanrum? Kan man dö av brustet hjärta? Och vad är det som händer rent kroppsligt när man drabbas av en svår förlust med efterföljande sorg?
Laholm NU har sökt svaren.

Dö av hjärtesorg:
Malin Olsson och Tommy Pettersson på Laholms begravningsbyrå tycker att vi borde våga prata mer om döden. Foto: Carina Nilsson

Tommy Pettersson och Malin Olsson driver Laholms begravningsbyrå och jobbar varje dag med att möta människor i sorg efter att en anhörig har avlidit.

Tommy har jobbat i yrket i 41 år och berättar att det händer då och då att ett par som har levt väldigt länge tillsammans avlider tätt inpå varandra.

– Det händer inte särskilt ofta, jag skulle gissa på vartannat eller vart tredje år. Det är både fint och sorgligt, och kanske är det bara slumpen. Men utifrån min erfarenhet så handlar det många gånger om personer som har haft en väldigt nära och tight relation, säger han.

Tommy minns ett par för många år sedan där kvinnan hade blivit väldigt svårt skadad efter en olycka och fick vårdas på institution resten av sitt liv. Hennes man kom på besök varje dag, men när mannen hastigt avled och besöken uteblev, så dog kvinnan bara någon vecka efteråt.

– Det är klart att man funderar över varför det händer. Kanske tappar man gnistan och livslusten? Om man tänker sig en relation där två människor lever väldigt tätt tillsammans i många år så blir förlusten såklart väldigt stor om en går bort, säger han.

Malin har reflekterat över att många äldre personer brukar säga att de inte kan leva utan varandra.

– Förr var man mer beroende av varandra rent praktiskt. Det var kvinnan som skötte barn och hem medan hon kanske aldrig hade betalat en räkning. Livet blev betydligt svårare utan en partner eller äkta hälft. Det var fint men också väldigt sårbart. Idag löser vi mer av det praktiska även om vi blir ensamma, säger hon.

Kan man dö av brustet hjärta? Ja, säger forskningen. Foto: Adobe stock

Både Malin och Tommy tycker att vi borde våga prata mer om döden.

– Många är väldigt rädda för döden men det är en del av livet och vi kommer alla att möta den. Det är bra att förbereda sig genom att prata om det, att skriva testamente och annat, säger de.

Även Thord Hjortenskiöld, som är psykiatrisamordnare i Båstads kommun, tycker att vi borde våga prata mer om svåra ämnen.

– Förluster och sorg hör till livet och drabbar oss alla. Däremot är det individuellt hur vi reagerar. Ett par som har levt ett helt liv tillsammans, men som kanske har barn och ett starkt socialt nätverk, klarar förlusten av en älskad partner bättre. Men en ensam dam som har haft en hund som sitt största sällskap genomgår en enorm förlust om hon mister sitt husdjur.

När vi går igenom svåra saker så händer det väldigt många saker i kroppen.

– Vid en svår förlust så förändras stressystemet i hjärnan. Amygdala, som är hjärnans känslocentrum, påverkas och vi får svårare att reglera känslor och fatta beslut. Även hjärta, blodcirkulation och blodtryck förändras. Immunförsvaret blir sämre och vi blir mer mottagliga för sjukdomar. Sömnen och aptiten förändras också, säger Thord Hjortenskiöld.

En svår förlust kan ge ändå fler symptom. Det är vanligt med kognitiva förändringar, minnesproblem och ett tillstånd där man känner sig utanför sig själv – man blir distanserad och avstängd. I vissa fall kan människor bli så påverkade att man drabbas av broken heart syndrome. Hjärtats vänstra kammare sväller upp och pumpförmågan påverkas.

– Kropp och knopp hänger ihop och forskningen visar att man till och med kan dö av brustet hjärta, säger Thord Hjortenskiöld.

Thord Hjortenskiöld är psykiatrisamordnare i Båstads kommun och berättar att det händer massor av saker i kroppen när vi går igenom en svår förlust. Foto: Carina Nilsson/Arkiv

Han anser att vi borde prata mycket mer om sorg och om svåra saker som händer i livet.

– Om vi inte möter sorgen i tid och ger utlopp för känslor och tankar så är det stor risk för psykosomatiska sjukdomar. Man får ont i magen eller ont i ryggen men vet inte var det kommer ifrån. Då är det väldigt viktigt att läkare ställer frågor om det känslomässiga eftersom kropp och psyke hänger ihop.

För de allra flesta mildras sorgen efterhand och den drabbade kan se framåt igen. Det tomrum som har skapats efter en svår förlust fylls med nya saker.

– Men blir sorgen för utdragen kan det leda till ångest och depression, då behöver man också söka hjälp, säger Thord Hjortenskiöld.

Han anser också att vi behöver prata mer om döden.

– Döden är både en filosofisk och existentiell fråga. Att tänka på döden får en att fundera över frågor som ”har mitt liv varit meningsfullt?” Döden påminner oss om vad som är viktigt och att ta vara på livet. Vi behöver avdramatisera och kunna prata om döden, eftersom det förenar oss och vi ska alla gå igenom det, säger Thord Hjortenskiöld.