BJÄRE 2024-02-10 KL. 12:00

Fem ljusglimtar i klimatmörkret

Av Martin Wingren

Larmen om klimathot och katastrofer duggar tätt. Men lite ljusglimtar behövs också. Här listar vi saker inom olika områden där statistiken pekar på att saker och ting är på rätt väg – även om det i flera fall är lång väg kvar.

Fem ljusglimtar i klimatmörkret
Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter svarar för knappt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 28 procent, enligt Naturvårdsverket. Foto: Adobe Stock

Luften på väg bli renare

EU har en vision att minska luftföroreningarna till nivåer som inte längre skadar hälsan senast 2050. Och en bit på den vägen är redan uppnådd, åtminstone enligt EU-organisationen European Environment Agency, EEA.

Även om luftföroreningar fortfarande utgör en stor miljöhälsorisk så har antalet människor som dör i EU på grund av föroreningar med fina partiklar till exempel nästan halverats de senaste 10-15 åren, enligt EEA.

I Sverige går luftkvaliteten också mot det bättre, enligt Naturvårdsverket.

Under 2019 exponerades exempelvis 47 procent av befolkningen för halter som ligger över Världshälsoorganisationen WHO:s riktvärden för små partiklar (PM2,5). Men fram till 2030 förväntas luftkvaliteten i Sverige bli bättre, det året beräknas den procentsatsen ha sjunkit till 35 procent av befolkningen.

Utsläppen från trafiken är fortfarande högt men minskar

Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter svarar för knappt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 28 procent, enligt Naturvårdsverket.

Koldioxidutsläppen från personbilar var i snitt 88 gram per kilometer under 2021 och minskade till 67 gram under 2022, enligt Transportstyrelsen som pekar på att den största orsaken till minskningen är att allt fler elbilar rullar på våra vägar men även ökad andel biodrivmedel.

Vi slarvar fortfarande med återvinningen – men det blir bättre

Under 2022 blev vi sämre på att återvinna, framför allt kartong- och pappersförpackningar. Cirka 78 procent av alla kartong- och pappersförpackningar återvanns under förra året, enligt Naturvårdsverkets senaste siffror.

Sedan 2012 har dessutom mängden plastförpackningar såväl som kartong- och pappförpackningar, enligt Naturvårdsverket, ökat med nära 30 procent sedan 2012. Plastförpackningar är också en kategori som vi är sämre på att återvinna, Naturvårdsverkets siffror visar att bara 35 procent av de plastförpackningar som produceras återvinns. Det är dyster läsning men det finns även några ljusglimtar som kan vara värda att lyfta fram. Som att:

Vi åtminstone når regeringens mål, som är högre ställt än EU:s, om att minst 65 procent av alla förpackningar som sätts på marknaden ska återvinnas till nya produkter, enligt Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI.

Att vi använder färre plastpåsar.

År 2017 köpte vi 83 plastbärkassar per person och år – fem år senare var den siffran nere i 17, enligt senaste siffrorna från Naturvårdsverket. EU-målet är att minska just denna typ av plastbärkasse till 90 stycken per person år 2019 och till 40 stycken år 2025 – vilket vi i Sverige alltså klarat.

Vi sopsorterar allt bättre Foto: Anders Malmberg

Att vi är bra på att panta.

Hela 89 procent av pantburkarna som sattes på den svenska marknaden gick till materialåtervinning, materialåtervinningsgraden för glas var 86 procent, enligt Naturvårdsverket.

Att vår källsortering under 2022 så att det ledde till en halv miljon ton uteblivna växthusgasutsläpp, enligt FTI Det motsvarar, enligt organisationen, utsläpp från att köra 66 000 varv runt jorden med en bensinbil.

Vi äter mer klimatvänligt…

Kött är en av de största ”klimatbovarna”, enligt både myndigheter och forskning. Även om vi fortfarande äter betydligt mer kött än vi gjorde på 1980-talet så har totalkonsumtionen av kött minskat sedan toppnoteringen 2016, på 88,3 kilo per person och år. Enligt senaste siffrorna äter vi nu 80,7 kilo per person och år. Med totalkonsumtion menas den totala åtgången av köttråvaror, alltså både det kött som finns i produkter som korv och kalvsylta samt köttbitar som fläskkotlett och oxfilé.

…och slänger mindre mat

Matsvinnet har också minskat de senaste åren. År 2018 slängde vi 19 kilo per person, tre år senare, när Livsmedelsverket presenterade sin senaste statistik var den siffran nere i 15 kilo. Bland annat en allt högre medvetenhet bland konsumenter anses ha bidragit till att det blir allt mindre matsvinn, menar Livsmedelsverket.