Klik venligst
BJÄRE 2022-03-19 KL. 08:00

Försvunna arter hittar tillbaka till Väderön

Av Carina Nilsson

Antalet lavar som växer och frodas på Hallands väderö har ökat stort de senaste 30 åren. Det är i sin tur ett tecken på att luften har blivit renare.
– Naturen har en extrem förmåga att läka och återhämta sig, säger Ulf Arup som är lavforskare vid Lunds universitet.

Försvunna arter hittar tillbaka till Väderön
Naturen på Hallands Väderö har återhämtat sig efter att försurningen via luften minskat. Foto: Jan Lannér.

Lavforskningen på Hallands Väderö har kan ses som ett tecken på miljötillståndet i allmänhet, berättar Ulf Arup som är en av dem som medverkat i forskningsprojektet.

– Lavar fungerar som indikatorer på förändringar i miljön. Om miljön förbättras eller försämras så märks det i lavfloran, säger han.

Studien på Väderön är unik i sitt slag då forskarna har gjort uppföljningar med väldigt långa tidsintervall.

– Jag var med förra gången i början av 1990-talet och kunde då jämföra med resultat från 1950- talet, utifrån den rapport som forskarna gjorde då, och med de resultat vi har fått fram nu, säger Ulf Arup.

Den senaste inventeringen gladde forskarna på många sätt jämfört med 1990-talets studie.


Jan Lannér är ordförande i Sällskapet Hallands Väderös natur som jobbar för att sprida kunskap om ön. Foto: Lena Svedin


– Mellan 1970 och 1990 hade vi ett väldigt stort nedfall av svaveldioxid och tungmetaller som försurade miljön. Det påverkade lavarna väldigt starkt och många arter försvann. Men när man förstod allvaret i försurningen och bland annat införde avgasrening på bilar, minskade oljeeldningen och mycket annat så blev det bättre och det är väldigt glädjande att vi kan se det i lavfloran på Väderön nu. Naturen har en fantastisk förmåga till återhämtning, säger Ulf Arup.

Vid den senaste inventeringen av lavarna på ön fanns det åter igen en väldigt stor mångfald med olika arter. Det indikerar i sin tur att luften har blivit bättre och renare.

– Till exempel hade en art som heter rosettbrosklav kommit tillbaka. Den var vanlig på ön på 1950-talet men nästan helt borta 1991, och nu hittade vi den på flera olika platser på ön, säger Ulf Arup.

Forskarna kunde också se att de lavar som trivs i näringsrik miljö med mycket kväve hade ökat.

– Idag har vi högre näringshalter i luften än vad vi hade på 1950-talet. Det gynnar ett fåtal arter och missgynnar många andra som är anpassade till en mer näringsfattig miljö. Det blir obalans i den biologiska mångfalden, men det är svårt att veta om det är den globala uppvärmningen eller luftens sammansättning om orsakar förändringar, säger Ulf Arup.

Vid den senaste inventeringen hittade de även ett nytt bekymmer.


Ulf Arup är lavforskare vid Lunds universitet och har varit med vid inventeringen av lavar på Hallands Väderö både i början av 1990-talet och nu 30 år senare. Foto: Privat


– Björnbären har spridit sig något enormt inne i skogen. Björnbär kan växa väldigt fort i öppna miljöer och de inte hålls tillbaka av bete, men att de vuxit till sig så snabbt inne i skogen är oroväckande, säger han.

Studien har finansierats med stöd från bland annat länsstyrelsen och föreningen Sällskapet Hallands väderös natur. Jan Lannér är ordförande i föreningen som jobbar för att sprida kunskap om Hallands väderö och bevara öns säregna landskap.

– I våra stadgar står bland annat att vi ska arbeta med exkursioner, skrifter och forskning om Hallands Väderö. Vi tycker att vi har jobbat hårt med både exkursioner och skrifter, så nu var det dags att ta tag i forskningsbiten. Föreningen har en god ekonomi och det känns viktigt att få veta hur naturen på Väderön mår, säger han och fortsätter:

– Hallands Väderö är en väldigt speciell plats med en rik natur- och kulturhistoria. På ön finns bland annat ett av Sveriges största bestånd av bokskog där vissa träd är så gamla som 350 år. Och vissa arter av lavar trivs bara på träd som är över 200 år gamla.

Föreningen kommer dessutom att stötta ett annat forskningsprojekt där man ska studera blötdjur på ön.

Både Jan och Ulf hoppas att forskningsprojektet om lavar kan fortsätta med en ny uppföljning om ytterligare 30 år.

– Det hade varit väldigt roligt om det fick fortsätta. Jag själv kommer att vara pensionär vid det laget, men förhoppningsvis kan någon annan bygga vidare på det material vi har tagit fram, säger Ulf Arup.

Fakta:

Lavar finns i alla världsdelar på jorden. I Sverige finns mer än två tusen arter. Man påträffar lavar i praktiskt taget alla typer av miljöer -- på sten och kala klippor, på bark och ved på levande och döda träd, på marken, på levande blad, kring svavelkällor i vulkaniska områden, på plåt, asfalt och betong.

Lavar kan berätta mycket om sina växtplatser. De kan användas för att bland annat bestämma ett skogsbestånds ålder, fuktighetsförhållanden, växtgeografiska läge och luftföroreningar.

Källa: Natursidan.se