Av Carina Nilsson
Hemslöjden i Skåne märker av ett stort intresse för slöjd och hantverk i hela länet. I Förslöv arrangeras kurser i att sy sin egen folkdräkt där deltagarna hängde på låset för att vara säkra på att få en plats.
– Jag syr allt för hand. Har man en folkdräkt har man alltid något fint att ha på sig till varje högtid, säger Eva Nihlén som delar dräkten med sin dotter.
Inne i Förslövs bygdegård råder det full aktivitet. Men trots att det är en sömnadskurs så låter det inte från några symaskiner. De allra flesta syr för hand. Kursledaren Gillis Jimheden, som är utbildad skräddare och yrkeslärare förklarar varför.
– En del går att sy på maskin men en del detaljer blir inte bra med en maskin. Det blir för smått och knöligt, ska man få riktigt stuk på det får man sy för hand, säger han.
Gillis har både haft ett eget företag där han sydde folkdräkter och varit utbildare vid Sätergläntan i Dalarna, ett centrum för slöjd- och hantverksutbildningar.

Gillis Jimheden är skräddare och kursledare i Förslöv där kursen i folkdräktssömnad är väldigt populär. Han hjälper Annika Fridh med mönstret. Foto: Carina Nilsson
– Intresset för att utbilda sig i slöjd och hantverk har ökat, kanske som en motvikt till allt snabbt och digitalt. Många har också en folkdräkt hemma men den kanske inte passar, då kan man gå kursen här och ändra det man behöver. Vi har någon som syr en helt ny dräkt medan andra jobbar med olika ändringar, säger han och fortsätter:
– Jag har också haft några kursdeltagare, svenska flickor, som har träffat en norsk gutt. I Norge är det en stark tradition att gifta sig i folkdräkt och då vill man investera i en svensk dito just till bröllopet, säger han.
Eva Nihlén från Förslöv är med på kursen för att ändra sin folkdräkt. Dräkten kommer från Onsjö härad i västra Skåne.
– Jag fick den av min mamma när jag gifte mig och numera delar jag den med min dotter. Vi har samma storlek så det fungerar bra, säger hon.
Folkdräkten är verkligen ett hantverk från grunden där Eva har broderat hålsöm och vävt det tunna bandet till förklädet själv.

Annika Fridh stickade en skånsk spedetröja, som är en del av folkdräktstraditionen, och fortsatte sedan med att sy sin egen folkdräkt. Foto: Carina Nilsson
– Jag är ganska snabb på att sy men jag räknar inte timmarna jag lägger ner. Jag handarbetar gärna både med att sy och sticka och det arbete jag lägger ner på folkdräkten ska hålla i många år. Man brukar säga att den ska räcka en livstid, säger hon.
Gillis Jimheden berättar att en folkdräkt fortfarande har tyger och material av högsta kvalitet och nästan uteslutande i naturmaterial som ull, bomull, siden och silke.
– Sedan ändras förstås allt, och var och en bestämmer hur mycket pengar man vill lägga ner. Men ibland behövs bara en liten bit tyg, då det blir inte så dyrt även om meterpriset är högt. Det har också kommit nya naturmaterial, viskos till exempel är ett sådant som många tror är syntetiskt men som kommer från trä, säger han.

Eva Nihlén bär särken, folkdräktens underklänning, medan hon ändrar sin folkdräkt. Allt sys för hand. Foto: Carina Nilsson
Annika Fridh från Össjö syr också en folkdräkt – helt från grunden. Dräkten kommer från Åsbo härad i nordvästra Skåne.
– Jag är bjuden på ett bröllop i maj och frågade om det var okej med klädseln att ha en folkdräkt och det var det. Så nu jobbar jag på för att den ska hinna bli färdig i tid, säger hon.
Annikas handarbetsintresse började med stickning. För något år sedan stickade hon en skånsk spedetröja.
– En spedetröja är en traditionell handstickad tröja som är en del av folkdräktstraditionen. Jag stickade med ett fint yllegarn och stickor 1,5. Spedetröjorna kunde vara i olika färger, svart och blått användes vid stora högtider medan grönt var lite mer vardagligt, säger hon.
– Färgerna följde också de kyrkliga högtiderna som även styrde hur man använde sin folkdräkt, säger Gillis Jimheden.
Annika har letat material till sin folkdräkt på muséer och har fått hjälp av Gillis med mönsterritning för att få dräkten så lik originalet som möjligt.
– Jag syr allting för hand och använder tyger av fin kvalitet. En folkdräkt syr man kanske bara en gång i livet, då får den kosta lite, säger Annika.

En spedetröja är stickad i tunt yllegarn och en del av folkdräktstraditionen. Foto: Carina Nilsson

Gillis Jimheden rekommenderar alla att ha en egen nåldyna istället för att sticka sig i en liten plastburk. Nåldynan kan fyllas med vetekli. Foto: Carina Nilsson
