I pappas fotspår men med nya skor

Att ta över en verksamhet som är starkt förknippad med en person är inte alltid helt enkelt. Detta är Oscar Darpös utmaning sedan pappa Thomas gick bort för snart ett år sedan. Från att ha gått vid Thomas sida i 17 år blev det nu Oscar som tog plats vid rodret. En ny generation i nya tider.

Gamla direktörsrummet längst in i kontoret, där Thomas huserade, står kvar som det gjorde. Oscar har valt att fortsätta sitta i sitt gamla rum rakt innanför entrén, även nu när det är han som är mäklaren på firman.
– Jag vill inte sitta längst bort i lokalen utan vara lite närmare de som kommer in. Det känns mer välkomnande, förklarar Oscar som inte bara vill fylla pappas skor utan ta nya steg med egna avtryck.

I 40 år har mäklaren Darpö varit verksam på Bjärehalvön. En välkänd mäklarfirma som till mycket varit synonymt med Thomas Darpö. Oscar har jobbat i bolaget sedan han slutade gymnasiet 2002.
– Jag var en snabbis i lumpen, 11 dagar blev det men det var inget för mig. Istället blev det att jobba på mäklarkontoret.

När Oscar hade jobbat ett tag på mäklarfirman började han utbildningen till fastighetsmäklare. Något som visade sig tuffare än han trodde.
– Jag har inga problem med att läsa eller att förstå, det är när jag ska skriva ner det på papper som det är svårt. Det jag hör och läser på föreläsningarna sätter sig men att skriva tentorna förhand var det svåra.

De första kurserna klarade Oscar genom att kämpa på men då det blev för svårt lade han utbildningen på hyllan.
– Det blev frustrerande så jag la det åt sidan. Då förstod jag inte varför det var som det var.

Efter några år övertalade Oscars flickvän honom att gå och göra en utredning hos en logoped.
– Då visade det sig att jag har en form av dyslexi som gör att jag har svårt att skriva. Med den vetskapen kunde vi gå vidare.

Tillsammans med högskolan utformades hur han skulle kunna göra klart utbildningen. Anpassningar gjordes, bland annat fick Oscar skriva tentor på dator istället för förhand.
– När jag skriver på dator ser jag tydligare vad jag skriver och kan rätta mig. Med denna anpassningen kunde jag slutföra utbildningen.

Oscar blev färdig mäklare i juni 2019 och Thomas gick bort i september. Sista året jobbade Thomas mest hemifrån.
– Han hade svårt att gå och röra sig så han var inte på kontoret. På så sätt blev det ett långsamt övertagande för min del fram till att det gick väldigt fort. Från det jag blev färdig mäklare pratade vi knappt om det för han var så dålig. Att jag skulle ta över var dock självklart.



Med alla skyltar och flaggor gör sig mäklarkontoret påmint för de förbipasserande.

Har du valt mäklaryrket eller var det ett dolt krav?
– Det var inget krav. Jag fick bli vad jag ville men hus och fastigheter har alltid intresserat mig. Hus kan vara så olika och det är det intressanta. Sen gillar jag alla möten med människor i olika situationer i livet.

Oscar har två yngre bröder som inte visade direkt intresse för att ta över mäkleriet i Båstad.
– Det är ju skönt att det inte är något vi bråkar om utan det föll sig naturligt.

Är det någon skillnad på mäklaren Darpö nu mot förr?
– Ja, det skulle jag säga. Dels så är jag utbildad på ett sätt som min far inte var, med den moderna mäklarutbildningen i ryggen kan jag bland annat mycket mer juridik.

Nu håller Oscar på att föryngra företaget. Kontoret har fått sig en uppfräschning och hemsidan skall bli ny.
– Att jag är 40 år yngre än pappa är ju en föryngring bara det, konstaterar Oscar med glimten i ögat. Sen vill jag inte skrika ut Darpö som vi gjort tidigare. Jag vill göra hela approachen lite mer stilren.

Blir du bemött som Oscar och inte Thomas junior?
– Ja, jag tycker ändå det. Det var nog mer så när han levde och var mäklaren och jag assistenten. När folk ringde förr så sökte alla Thomas, det var aldrig mig de ville prata med. Men nu söker de mig och det är en del nya kunder som kommer till mig och inte söker pappa. Thomas byggde upp något som jag nu ska förvalta men jag vill förvalta det på mitt sätt.

Vad utmärker dig som mäklare?
– Jag är säljarens, intressenternas och köpares personliga kontakt från början till slut. Jag tar hand om hela affären och finns alltid tillgänglig. Jag har inte fler objekt än att jag hinner med att ge bra service till alla. Jag vill bemöta kunderna med en personlig och avslappnad stil.

Hur ser du på framtiden?
– Jag ser positivt på den. Lite färre hus ute på marknaden kanske men nu börjar det röra på sig igen. Kanske blir det större intresse för Båstad som inrikesmål för svenskar efter coronatiden och intresset för fritidshus blir ännu större. Det kanske inte märks i år men kommande år.

Oscar konstaterar att det är större rotation på husen i Båstad än resten av Sverige. Sverigesnittet är att en fastighet byter ägare efter cirka 25 år.
– Under de åren jag jobbat på firman har jag varit med om att sälja samma hus vid 2–3 tillfällen. Vissa hus är som starthus som man bor i en kortare tid och sedan går vidare till annat.

När vi närmar oss slutet på intervjun ringer det i Oscars mäklartelefon och han svarar, som han alltid gör.

– Mäklaren Darpö, det är Oscar!
[Lyssnar..]
– Ja du, det är så att Thomas inte finns med oss längre. Han gick bort i september.
[Lyssnar..]
– Det är sonen Oscar ja. Det är jag som har tagit över. Jag minns dig från jag var liten. Vad kan jag göra för dig?

Vi avslutar intervjun så Oscar får ägna sig åt kunden.

TEXT & FOTO: PETER JAKOBSSON