Klik venligst
Klik venligst
Klik venligst
BJÄRE 2021-4-3 KL. 16:40

Jessica sprang 162 km på löpband

Jessica sprang 162 km på löpband

För att utmana sig själv, och göra en god sak för ungdomar, bestämde sig ultramaratonlöperskan Jessica Stahl Norris för att försöka springa 100 miles på löpband. Det är hela 162 kilometer. Ett prov på pannben som gick vägen trots lite problem.

Utmaningar av den tuffare sorten är något som triggar Jessica. I somras sprang hon 170 kilometer efter jobbet. I höstas sprang hon ännu längre vid ett tillfälle. Att spring långt på löpband är dock något helt annat. Det blir monotont och en utmaning inte bara för konditionen utan kräver otrolig viljestyrka för att härda ut.

Bjäre NU besökte Friskis & Svettis där Jessica höll till då hon hade sprungit 10 mil, vilket motsvarar två och ett halvt maraton. Det var en positiv löperska som matade på på löpbandet.
– Jag känner mig pigg, fräsch och positiv, berättar hon. Benen börjar dock bli lite trötta. Det var efter 90 kilometer som benen började bli lite tunga.

De som provat att springa på löpband vet att det är ganska monotont och ensidigt. Inte så kul i längden.
– Det var just därför jag ville göra denna utmaning. Ville se om jag klarar att pusha mig genom det. Jag tycker faktiskt att löpband är riktigt tråkigt. Det är trist att göra i en halvtimme bara. Men det handlar om pannben, säger Jessica samtidigt som hon springer på bandet.

Målet var att klara av det på under 20 timmar och drömmen att göra det på 16 timmar.
– Jag tar inga pauser alls men jag måste ner till gångtempo när jag äter. Sen varierar jag tempot lite efter hur jag känner mig.

Att springa så länge kräver energipåfyllning och bredvid Jessica fanns det bland annat gifflar, blåbärssoppa, choklad, bananer, vitaminvatten och coca cola.

Det monotona löpsteget på bandet är annat än att springa ute men Jessica tyckte fötterna kändes helt okej efter 10 mil.
– Vaderna känner jag av lite nu, konstaterade hon.

Springa inomhus blir också en annan sak än ute.
– Det är lite för varmt inne mot det optimala, jag gillar att springa när det är kallt.

Hur laddar du upp inför en sån här utmaning?
– Jag har löpvilat två dagar innan men har cyklat en del för att hålla igång.

Efter knappt 18 timmar gick Jessica i mål och hade avverkat 16,2 mil på löpbandet.
– Jag är supernöjd och superglad. Glad att så många hjälpte till och som kom och hejade, berättar Jessica efter hon fått en natts välbehövlig sömn.
– Jag hade klarat det på 16 timmar om jag inte hade blivit dålig efter 12 mil.

Vad hände?
– När jag kom till 12 mil så gick det fortfarande bra, jag mådde bra, sen fick jag plötsligt jätteproblem med magen. Ett tag trodde jag att jag inte skulle kunna fortsätta men efter jag hade kräkts lite och fått i mig lite mat så blev det bättre och jag kunde fortsätta köra på.

Då var det ändå ganska långt kvar.
– Jag hade ju en mara kvar vilket inte brukar vara något problem men nu kändes det tuffare. Jag klarade dock att hålla ut och gå i mål. Fötterna är okej nu efteråt men jag har en del blåsor. Men inga som är några problem, konstaterar Jessica.

Dagen efter blev det vilodag för Jessica men två dagar senare ska hon ut i spåren igen för att leda en traillöpningsgrupp.
– Efter det blir några dagar vila till. Kroppen måste hämta sig efter detta.

Och hur är din inställning till löpband efter detta?
– Jag är fortfarande inte förtjust i löpband men det är bra att de finns för löpning när det inte går ute. Men jag kommer fortsätta med traillöpning ute.



De som stöttade Jessica genom att Swisha pengar till Drivkraft var med i utlottning av sponsrade priser.

Utmaningen gjordes i samarbete med föreningen Drivkraft som hade ornat fina priser som lottades ut till de som swishade pengar under tiden Jessica sprang. Drivkraft är en ideell förening som ordnar läxhjälp och mentorsprogram till ungdomar.
– Kul att så många swishade och därigenom stöder föreningen. Det blev ett välkommet bidrag som kommer gagna ungdomarna, säger Katarina Thorstensson som är projektledare på Drivkraft i Båstad.

TEXT & FOTO: PETER JAKOBSSON