Mäklaren som stöper ljus innan jobbet

Av Peter Jakobsson

På morgnarna byter mäklaren Philip Pahlett kostymen mot stearinfläckade arbetskläder. Tillsammans med sambon Therese Stålberg har han väckt liv i en bortglömd svensk ljustradition, och på kort tid förvandlat en spontan idé till ett växande hantverk med starka band till familjehistoria.

I en lagerlokal i Båstad har fastighetsmäklaren Philip Pahlett hittat ett oväntat andningshål. Här byts skjorta och kavaj mot arbetströja med stearinfläckar, och mobiltelefonens ringande mot det stilla klucket av varmt stearin som hälls i höga formar.

– Det är ju inte varje dag en fastighetsmäklare står och gjuter ljus i en lagerlokal, skrattar han.

Tillsammans med sambon Therese Stålberg har han blåst liv i en gammal svensk ljustradition. Ljusen de gör heter Bjäreljuset, men historien börjar långt härifrån.

– Allt började egentligen med att jag växte upp med de här ljusen, berättar Philip. Min pappa köpte dem varje år från dem som tillverkade ljusen uppe i norra Sverige, för att ge bort som julgåvor till vänner, anställda och kunder. Det blev en tradition som satte sig djupt.

Stearinet laddas för att kunna hällas i formarna. Foto: Peter Jakobsson

Ljusen kallades tidigare Hedengranljuset, efter mannen som tog fram dem på 1940-talet. De gick också under namnet Grisbackaljuset och såldes under många år både i Sverige, Europa och USA. Sedan tystnade produktionen.

– De lade ner för 10–12 år sedan ungefär, förklarar Philip. Pappa tyckte det var jättetråkigt, att han inte kunde köpa sina ljus längre. Vi pratade löst om att kanske köpa utrustningen för 6–7 år sedan, men det blev inget då.

Tiden gick och Philips pappa gick bort för drygt tre år sedan. Han hade släppt tanken på ljusen tills telefonen ringde.

– För två–tre månader sedan ringde de och frågade: ”Är ni fortfarande intresserade?”. Jag hade nästan glömt det här. Men då pratade jag med Therese och sa: ”Varför inte? Vi kör.” Det blev extra speciellt för mig också, med kopplingen till pappa.

Nu har de döpt om ljuset till Bjäreljuset, och det tillverkas i Båstad – där Philip sedan 2016 arbetar som mäklare.

– När man väl bor här på helår och har sitt liv här så kändes det naturligt att döpa det efter Bjäre. Vi vill ta med historiken, men ändå göra något som är vårt. Det är som en nytappning av en klassiker, förklarar Philip.

Det krävs tid att skapa ljusen i alla formarna. Philip har börjat få en van hand vid hanteringen av det varma stearinet. Foto: Peter Jakobsson

I verkstaden står riggarna med de höga stålformarna. Ena ljuset är 70 centimeter högt, det andra 45. I flytande form rymmer det stora drygt en liter stearin.

– Ursprungsformen var det stora ljuset, berättar Philip medan han visar maskinerna. Här kan jag göra 32 ljus åt gången, och 66 i den andra. Det ser inte mycket ut för världen, men funktionen finns där.

Tekniken har han fått lära sig från grunden.

– Jag hade aldrig gjutit ljus tidigare. Aldrig gjort detta överhuvudtaget, säger han och skrattar. De vi köpte av gav lite instruktioner, men sen har jag fått testa mig fram. I början slet jag mitt hår. Jag tänkte: ”Hur ska jag få ihop det här?”

Allt ska göras med lite finess och det börjar Philip sfå snits på . Foto: Peter Jakobsson

Nu har han hittat ett sätt att göra ljusen i 100 procent stearin.

– Tidigare var de tvungna att blanda i paraffin. Jag har lyckats få till det i bara stearin, palmoljefritt dessutom. Det ger ett fint sken, mindre krackeleringar och en slätare yta. Jag försöker hela tiden förbättra processen. Det kan handla om små detaljer som när man fyller på och hur varm lokalen är.

Therese delar entusiasmen, även om hon helst står lite längre från de varma kärlen.

– Philip har ju berättat typ allt, säger hon med ett leende. Vi gör det här tillsammans, men jag vill inte alls stå här lika mycket som han. Jag tar mer hand om det administrativa.

Riggarna är specialbyggda för just dessa ljusen. Spolarna med veke fyller gaveln. Foto: Peter Jakobsson

Hon arbetar till vardags som servicechef och har, precis som Philip, fullt upp på sitt vanliga jobb.

– Jag jobbar ju med infrastruktur, underhåll och service. Ljus har inte funnits i vår bakgrund alls. Men vi båda är väldigt kreativa och tycker om att ha saker på gång. Så vi tyckte det var roligt att göra något som är helt annat, att bryta mönstret lite, säger Therese.

Hemma har de ett av de gamla ljusen som varit mer prydnad än vardagsljus.

– Vi har haft ljuset hemma i många år och aldrig tänt det. Vi har tyckt att det är så fint, berättar Therese. Folk som varit hemma hos oss har ofta frågat: ”Vad är det här för ljus?” och då har vi sagt att det inte går att köpa längre.

Therese Stålberg och Philip Pahlett har skapat Bjäreljuset och för en tradition vidare. Foto: Peter Jakobsson

Nu går det. Paret har startat en webbsida och sålt mellan 100 och 120 ljus på kort tid, både via nätet och genom lokala butiker.

– Vi har fått in ljusen på bland annat Norrviken, Studio J och Tant Grön, säger Philip. I början vill vi hålla det ganska lokalt, men på sikt vill vi gärna nå ut i resten av Sverige igen.

Samtidigt vill de att ljuset ska kännas lite extra.

– Vi vill inte att det ska bli alldeles för alldagligt, säger Philip. Visst, det ska kunna finnas i varje hem, men vi vill ändå ha en lite mer exklusiv känsla. Att det är lokalt tillverkat, i palmoljefritt stearin och med mycket handpåläggning.

Ljusen görs nu framför allt i vitt, men planerna är många.

– Det jag är uppvuxen med är att man tänder det till jul, säger Philip. Men vi vill att Bjäreljuset ska funka året runt – till påsk, födelsedagar och andra tillfällen. Vi funderar på smakfulla färgnyanser, kanske lite gult eller grönt till påsk, och på sikt kanske ett snyggt kalenderljus.

Bjäreljuset finns i två storlekar. Foto: Peter Jakobsson

Produktionen sker tidiga morgnar, sena kvällar och helger. Innan kostymen åker på för det vanliga jobbet.

– Det här är en hobbyverksamhet som vi får ta steg för steg, säger Philip. Jag kommer inte offra mitt mäkleri för detta. Men målet är att Bjäreljuset ska bli någonting på sikt. Vi mjukstartar, känner av och växer om det finns efterfrågan.

Therese nickar.

– Vi båda har heltidsjobb, så vi tänkte att det får bli vad vi gör det till. Vi var säkra på att det skulle bli bra, men att det skulle gå så här fort hade vi inte trott. Det har verkligen varit full rulle. Men det är också väldigt roligt!

Som om det inte vore nog väntar paret dessutom barn.

– Jag har en bulle i ugnen också, säger Therese och ler. Så ännu mer att göra framöver.

Philip skrattar och tittar bort mot ljusformarna.

– Då blir det nog ännu mer jag som får fixa med ljusen, säger han. Men det är det värt, om vi kan låta den här ljustraditionen leva vidare, i vår Bjäretappning.