Klik venligst
BJÄRE 2024-07-11 KL. 06:02

Minnet av brännskadorna sitter kvar - vill varna andra

Av Carina Nilsson

För många år sedan fick Lars-Åke Eliasson tredje gradens brännskador efter att ha röjt i ett bestånd med jätteloka. Nu ser han växten breda ut sig på många platser på Bjäre och vill skicka en varning till allmänheten.
– Många vet nog inte hur skadad man kan bli av jättelokan, säger han.

Minnet av brännskadorna sitter kvar - vill varna andra
Lars-Åke Eliasson blev svårt brännskadad av jättelokor för många år sedan. Nu ser han hur växten dyker upp lite varstans och vill varna allmänheten. Foto: Carina Nilsson

Lars-Åke Eliasson bor i Västra Karup och passerar jättelokor nästan varje dag. I närheten av Bjärehemmet finns ett bestånd, där jättelokorna blommar för fullt och har vuxit sig runt tre meter höga.

– Jag ser också jättelokor när jag hämtar mina barnbarn i Hjärnarp ett par dagar i veckan. Där växer de längs med en bäck, vilket gör att fröna kan få en enorm spridning när de följer med vattnet, säger han.

Lars-Åke har stor respekt för växten då han själv fick erfara hur illa det kan bli i slutet av 1970-talet.

– Vi höll på att bygga hus i Knäred och jag skulle göra i ordning trädgården när jag fick se några stora blommor uppe i en backe. Jag hade aldrig sett sådana blommor innan men ville ta bort dem, säger han.

Jättelokorna breder ut sig i Skåne och på Bjäre. Exemplaren på bilden är mellan två och tre meter höga. Foto: Carina Nilsson

Lars-Åke röjde och rev ner runt femton stora blommor för hand och med bara kortbyxor på sig. Det var dessutom en solig och fin dag.

– När jag gick in såg jag att benen var röda och knottriga, det såg ut ungefär som om man har bränt sig på nässlor. Sedan blev det värre med vätskande blåsor och sår.

Lars-Åke körde till vårdcentralen och där visste personalen att jättelokan kan orsaka allvarliga skador.

– De konstaterade att jag hade fått första till tredje gradens brännskador. Jag fick betapred och kortison som hjälpte så brännskadorna läkte ut. Men jag vill verkligen varna folk för jättelokan, alla vet inte vad det är och att man kan få riktiga brännskador av växtsaften när det är soligt.

Lars-Åke gav inte upp kampen mot jättelokan och efter fyra år var växterna helt borta från tomten i Knäred.

– Jag skulle önska att fler gjorde samma sak så man fick stopp på utbredningen. Det gäller bara att vara försiktig, ta på sig skyddskläder och vara ihärdig, säger han.