Klik venligst
Klik venligst
Klik venligst
BJÄRE 2021-09-27 KL. 08:04

Så har pandemin påverkat hundvärlden på Bjäre

Av Erica Elmberg

Ett och ett halvt år har gått. Det som en del hävdar är en vanlig liten säsongsinfluensa har dramatiskt förändrat livet för många av oss. På kontor och skolor har vi fått vänja oss vid att stolar står tomma när arbetet sköts hemifrån. I stället har folk byggt trädäck runt sina villor i rasande takt, med virkesbrist som följd. Eller så måste svenskarna plötsligt fjällvandra, och dessutom skulle tusentals människor skaffa hund (eller katt, eller höns). I Båstads kommun registreras normalt mellan 60 och 90 nya hundar per år. 2020 blev det 143. Hur har det påverkat olika verksamheter?

Så har pandemin påverkat hundvärlden på Bjäre
Varje söndag arrangerar Per Langö hundpromenader där vovvarna får springa fritt och lära sig umgås.


Hundkurserna
Per Langö är en välkänd profil på Bjärehalvön. I många år har han arrangerat söndagspromenader på backarna ovanför Hemmeslöv. Där får hundarna springa lösa, lära sig att umgås och uppföra sig hyfsat mot andra fyrbenta vänner.

Per Langö håller också dressyrkurser. Ett utmärkt sätt för nybörjarhussar och -mattar att förstå sina unga kompisar och få en friktionsfri vardag. Men hur har coronan påverkat hans verksamhet?
– Det är lite dubbelbottnat, det där. Promenaderna tappade lite deltagare. Märkligt egentligen, för det var ju tämligen säkert att vistas ute i friska naturen med gott om plats att röra sig på.

När alla corona-hundar började anlända, ville många plötsligt gå kurs.
– Vanligtvis håller jag en kurs för runt tolv deltagare. Nu har jag fått dubbla till två kurser, och de som drar i gång nu får tolv respektive 18 deltagare.

Att de nya hundägarna vill utbilda sig ser han i allra högsta grad som något positivt.
– Det blir ju mitt bidrag till det stora hundintresset. Många av dem har först varit med på söndagspromenaderna, lärt känna likasinnade, och sedan gemensamt anmält sig till dressyrkurs. Det är ju roligt att träna tillsammans.
Även hemma i sitt bostadsområde i Hasslöv ser Per Langö den nya trenden. Flera nya hundar som promeneras på gatorna.
– Men lite oroväckande är det… Vad händer om ett år? Då kanske inte alla jobbar hemifrån längre, utan måste vara borta hela dagarna. På Hundstallet i Stockholm har man redan börjat märka av det. Många hundar lämnas in, hundar som folk inte har tid med längre. En annan negativ sida är att anskaffningspriserna har stigit våldsamt. Vissa betalar horribla summor för en valp av en populär ras eller korsning.

Hunddagiset
Mars 2020. Det var en märklig känsla för Annika Thörn Persson och Kenth Persson på Svalbo gård. I många år har de drivit hundpensionat och hunddagis.
– Från en dag till an annan dog verksamheten. Alla platser avbokades, berättar Annika Thörn Persson. Folk slutade jobba, de ställde in sina resor. Det gick så fort!

De var nervösa, men tänkte att det kan ju inte vara så länge. Några månader kanske, sedan blir allt som vanligt. Fast det bara fortsatte.
– Det var hemskt! Hela tiden hoppades vi att vardagen skulle komma igång igen, att vi måste hålla ut. Hade vi vetat att det skulle ta nästan ett och ett halvt år… ja… jag vet inte vad vi hade gjort. Det mesta av marken är utarrenderad, och så har vi lite highland cattle och en flock dovhjortar, men det är hundverksamheten som bär upp ekonomin.

Egentligen var det inte förrän i juni i år, när många hade fått sina vaccinationer, som livet började bli lite normalt. Hussar och mattar bokade plats på dagiset igen. Under juli och augusti har det tillkommit många nya dagishundar.
– Vi har 14 platser, uppdelade på två avdelningar. Det är så vi vill ha det, vi tänker inte bygga ut. Dels börjar vi bli lite till åren, och får se hur länge vi vill hålla på, dels vill vi behålla kvaliteten. Vi går ut och går med hundarna fyra gånger varje dag, dessutom släpper vi dem dagtid i den stora hagen så att de får springa fritt och leka och busa.


Kenth och Annika Thörn Persson med dagishunden Gismo och egna lilla Kiwi.


I verksamheten ingår också en rehab-avdelning med stor saltvattensbassäng och massage. Hit kommer många fyrbenta med artros eller höftledsbesvär.
– Hundsimmet var faktiskt det enda som gick för fullt, även när pandemin var som värst. Nu hade folk möjlighet att ägna tid och kärlek åt sina vänner, så de kom hit och lät dem simma.

Vill man ha plats på dagiset gäller det att ligga på. Redan har Annika och Kenth kunder från Ängelholm, ja ända från Helsingborg. För inackorderingarna är allt fortfarande lite osäkert.
– Det har hänt att personer beställt en resa, och bokat plats för hunden här, men så har restriktionerna på resmålet ändrats och semestern fått skjutas upp.

När det gäller hunddagis överlag tror Annika Thörn Persson att det blir ont om platser. Även om folk kanske jobbar mer hemifrån i framtiden går många tillbaka till sin arbetsplats.
– Tyvärr var det nog en del som inte riktigt tänkte sig för när de skaffade hund. Det räcker med att titta på annonser för omplaceringshundar på Blocket. Det läggs ut 10-15 nya hundar varje dag. Så sorgligt…

Veterinären
Gunilla Lundgren driver Dalagårdens Veterinärpraktik. Där tar hon emot katter, hundar och diverse smådjur, men behandlar även hästar och andra större djur, samt tar hand om skadat vilt. Visst har hon märkt av pandemin.
– På två sätt. Folk har varit hemma, och därmed blivit mer uppmärksamma på sina husdjur, på ett positivt sätt. ”Smaskar han inte mer än vanligt?” De upptäcker förändringar i ett tidigare skede och kommer till veterinären i god tid.

Det andra är naturligtvis att hundarna och katterna har blivit fler. Det märks främst på att vaccineringarna ökat.
– Och att många är förstagångsägare. Jag får ständiga frågor om vad som är normalt beteende.

Gunilla Lundgren fasar lite för vad som komma skall. När världen blir normal igen…
– Katter klarar sig bra om de är ensamma på dagarna. Men hundar, särskilt en livlig ett-åring, behöver sällskap och stimulans. De kan inte vara ensamma en hel dag när ägarna är på jobbet, det är varken bra för hunden eller bostaden.


Veterinär Gunilla Lundgren tror att det kan komma positiva följder av pandemin. Här med Silva, en slovensk Kopov som blivit av med en svulst på armbågen.


Det bäddar för en nyetablering av hunddagis, och Gunilla Lundgren kan tänka sig att Naturbruksgymnasiet i Östra Ljungby, som bland annat har en hundinriktning, kan fostra nya hunddagisägare.
– Sedan är det ju så att många kommer att fortsätta att arbeta hemma. De har fixat och donat med hus och trädgård. Efter frustrationen har de funnit sig till ro och omvärderat vad som är viktigt i livet. Bland annat den nya hunden. Pandemin är förskräcklig, men har fört med sig vissa positiva effekter. Och på Bjäre har jag ännu inte sett några tendenser till att omplaceringarna ökat.

Hon ser också en ny nisch för pensionärer. Kanske har de tidigare haft hund, saknar sällskapet men tycker att de är för gamla för att skaffa en ny.
– Då är det ju en jättebra idé att de blir dagmatte eller -husse. De kan tjäna en extraslant, de kommer ut på promenad, hunden har det trevligt och ägaren slipper ha dåligt samvete. En jättebra lösning för alla!