Av Peter Jakobsson
Båstads kommun tar hjälp av eleverna för att få ned matsvinnet. Efter ett politiskt beslut startar en tävling på Akademi Båstad – där besparingarna går direkt tillbaka till eleverna själva.
Båstads kommun förbereder nu ett nytt projekt för att minska matsvinnet i skolorna, sedan en motion från Bjärepartiet i juni 2025 föreslog att eleverna ska få del av de pengar som sparas när svinnet går ned. Förslaget, som inspirerats av Karlstads kommuns satsning där gymnasieelever lyckats minska svinnet med 1,7 ton under ett läsår, har nu lett till att kommunstyrelsen beslutat att förvaltningen och måltidsverksamheten får i uppdrag att genomföra en matsvinnstävling på Akademi Båstad för att bidra till minskat matsvinn.
– Jag fick idén när jag såg på Aktuellt att Karlstad hade gjort en matsvinnstävling. Det har ju ett syfte som är dels moraliskt rätt, att inte slänga mat, och dels ger det även en bra miljöpåverkan om matsvinnen minskar, säger Bo Wendt (BP) som är en av de som författade motionen.
Det är långt ifrån alla förslag i motioner som blir verklighet så Bo Wendt är glad att denna gjorde det.
– Det är glädjande att måltidsenheten också tyckte det var ett bra förslag och nu tar det vidare. Vi får se hur utfallet blir, säger han.
Kommunen mäter redan i dag matsvinn dagligen inom både skola och vård och omsorg, och resultatet visas öppet på tavlor där måluppfyllelsen markeras med glad eller ledsen gubbe. Efter att rutinerna skärpts under 2024 finns nu mer tillförlitliga siffror, och dessa ska användas som utgångspunkt när projektet för gymnasiet tar form under höstterminen 2026.
Inför projektstarten ska måltidsverksamheten kartlägga livsmedelskostnader och råvarupriser för att tydliggöra hur mycket pengar som faktiskt kan sparas när svinnet minskar. Besparingarna ska visualiseras, exempelvis genom en cylinder eller vågskål som gradvis fylls på, och eleverna ska kunna följa svinnet vecka för vecka på en särskild matsvinnstavla. Resultaten jämförs med föregående termin för att visa utvecklingen över tid.
En elevgrupp ska bildas för att medverka i projektet och komma med idéer om hur besparingarna ska användas. Kommunen föreslår att pengarna ska gå direkt tillbaka till eleverna i form av matförbättringar eller gemensamma aktiviteter, som fredagsefterrätter, önskemenyer, bättre råvaror eller andra förbättringar som eleverna själva röstar fram i slutet av terminen. Samtidigt redovisas öppet hur mycket som faktiskt sparats.
Eftersom matsvinnet är högre bland äldre elever börjar kommunen på gymnasiet, men ambitionen är att konceptet senare ska kunna spridas till fler skolor. Erfarenheterna från Karlstad visar att tävlingsformen och den direkta återkopplingen på besparingar skapar ett engagemang som kan ge tydliga resultat.
