För Gustav Sundin är småbarnslivet en konst

I förra numret av Bjäre NU träffade vi Kristoffer Elofsson, bryggare. Han valde att skicka vidare Röda Trådens stafettpinne till Gustav Sundin, konstnär, tillsammans med frågan:
”Vilken potatissort skulle du säga beskriver dig bäst som person?”

– Haha! Jag relaterat mig nog mest till sorten Van Gogh!

Att Gustav väljer en potatis som delar namn med en av de mest välkända männen i konstnärssvängen är kanske inte så konstigt, då även han valt ett liv vid staffliet. Men medan Van Gogh fokuserade på uttryck, fokuserar Gustav mer på intryck. De senaste två åren har han arbetat på en serie interiörmålningar med inspiration från det egna hemmet.
– Det är en serie som jag kallar för Homeworks. Jag försöker hålla det ganska impressionistiskt, med mer intryck än detalj. Det är småbarnslivet. Vårt stökiga hem liksom. När man aldrig riktigt kommer ikapp, berättar han leende.

Konsten har funnits i Gustavs liv till och från sen barnsben. Han minns att han i tioårsåldern fick börja pilla med oljefärger som hans mamma hade liggandes. Efter att ha haft lite torka i skapande under gymnasieåren fick han en nytändning efter studenten.
– Jag köpte ett staffli och en massa färg, minns Gustav, som efter en tid började leka med tanken på att bli industridesigner eller arkitekt.
– Så då tänkte jag att det vore bra att gå på konstskola ett tag och bli lite bättre på att teckna, så jag sökte mig till Florens Academy of Art.

Grundtanken var att stanna i Florens i ett år för att sedan söka vidare studier i Sverige mot sitt mål, men det dröjde inte länge förrän framtidsvisionerna ändrades, och det blev totalt tre år på konstskolan istället. Under Gustavs sista år så öppnade skolan upp en filial i Mölndal för att underlätta för alla de skandinaver som sökte sig till utbildningen, och Gustav valde då att flytta dit. Innan han lämnade skolan för gott hann han även med att vara lärare där i ungefär 1,5 år.
– På den skolan funkar det ofta så, att eleverna i många fall blir lärare. Det är ett väldigt bra sätt att lära sig själv på också, att sätta ord på sina tankar. Det tror jag utvecklar en som målare också.

Efter att ha flyttat runt en del landade Gustav till slut på Bjäre. Han höll kurser och ställde ut tillsammans med Bjäremålarna när de höll till i Apelrydsskolans stall i mitten på 00-talet, men även efter att de flyttade ut till Norrviken några år senare.

2012 började han jobba tillsammans med Clarre Sjögren som tidigare drev Galleri Don Clarre i Torekov, och 2015 tog Gustav över galleriet efter honom, och har sedan dess drivit det i egen regi.



En av Gustavs tavlor.

Utöver det kan Gustav även titulera sig som vaktmästare i huset. Byggnaden ägs av föreningen Torekovs Gamla Skola och som fastighetsskötare får nu familjen Sundin äran att bo i gamla lärarbostaden, som även den ligger i fastigheten.
– Nu med små barn och allting är det praktiskt att kunna ha jobbet så nära!

Under vinterhalvåret fungerat galleriet som en ateljé där Gustav kan se sina nya alster ta form. På väggarna hänger dock fortfarande rester av sommaren kvar, i form av säsongens sista utställning Öakludd med verk från en konstnärsträff på Väderön.
– Nu i sommar så har jag bjudit hit konstnärer att åka med ut till Hallands Väderö. Jag och pappa köpte en båt förra hösten, så vi åker ut med den och målar tillsammans på ön. En jäkligt kul ide där man lär känna andra konstnärer, annars så står man ju oftast här själv.

Väderön är ett omtyckt resmål, och ungefär så långt Gustav kommer nu under småbarnsåren, om man bortser från utställningsresor. Familjesemestrarna får vänta till barnen blivit lite äldre. Gustav själv är van resenär och var bara fem år när hans pappa föreslog att de skulle flytta till andra sidan jordklotet.
– Min pappa jobbade i Brasilien på 70-talet och lyckades övertala mamma om att vi skulle flytta dit. Vi bodde där i tre år och jag och min lillebror kunde flytande portugisiska, berättar Gustav som även fick prova på att gå i brasiliansk skola.
– Det var ett annorlunda liv, helt klart. Man har roliga barndomsminnen därifrån! Bland annat så minns jag en papegoja som fanns ute på en ö som vi åkte till på helger och sånt ibland. Det verkade inte vara någon som ägde den, utan den gick från hus till hus och åt frukt. Stor var den, och i alla möjliga färger!

OM Gustav Sundin

Namn: Gustav Sundin
Ålder: 37 år
Bostadsort: Torekov
Yrke: Konstnär
Mitt smultronställe på Bjäre: Hallands Väderö

Gustav skickar vidare Röda Tråden till Thor-Oscar Fagander, arkitekt, med frågan: ”Om du vore en byggnad, vilken skulle du vara då?”

TEXT & FOTO: THERESE BERSÉUS SUOKAS