Förra sommarens katastroftorka fick bönderna att tänka till

Året 2018 gick till historieböckerna precis som sommaren 1992 och 1955. Det har inträffat vid några tillfällen förut men nu vill ingen uppleva foderbristen igen och alla djurhållare och lantbrukare har troligtvis funderat över sin egen katastrofplan för framtiden.

Arnold Ebbesson, som driver Ebbessons gårdsmejeri tillsammans med frun Camilla, beskriver att fjolåret gjorde att de vaknade upp, precis som många andra jordbrukare.
– Vi har borrat nya djupborror och förstärkt upp. Det har varit en kolossal satsning på bevattning sedan katastrofsommaren 2018. För att klara bevattningen av grönsaksodling krävs friskt vatten och då kan man inte förlita sig på dammar som kan fyllas på under längre tid vilket även innebär att vattnet står stilla innan det används, berättar han.

Hittills har sommaren bjudit på goda skördar och regn i de perioder grödorna behövde det som mest.
– Att få mycket nederbörd under maj månad är precis det som behövs för att grödorna ska ta fart och att höet ska kunna bärgas till midsommar, vilket vi i år lyckats med goda mått, säger Arnold.

Ebbessons har omkring 150 nötdjur att utfodra varje dag, något som blev oerhört tufft den gångna vintern.
– Det känns tryggare nu inför kommande vinter eftersom förstaskörden var så god, men givetvis är vi inte helt säkra ännu kring hur andraskörden blir, säger Arnold.

Hos Lindegrens i Sinarp fick torrsommaren 2018 stor medial uppmärksamhet då David Lindegren desperat sökte efter sly och grenar för att kunna utfodra djuren. Deras läge uppe på höjden innebar att brunnar sinade tidigt.
– Vi ser nu att det börjar bli torrt igen, några brunnar ute på betena är redan torra men det är verkligen inte i närheten av fjoråret, förklarar David.

För Lindegrens har torkan också lett till akuta åtgärder och mer långsiktiga planer för att klara torra somrar framöver.
– Denna sommaren har ju startat helt annorlunda än förra året så vi har andra förutsättningar nu men det märks att det redan är riktigt torrt. Tur nog har vi grävda brunnar där fler har god vattentillgång från källsprång. På sikt handlar det om bevattningsdammar och anlagda våtmarker för att bunkra vatten. Vi började ransonera tidigt i år med vårt vatten, vi vet ju hur illa det kan gå nu, berättar David eftertänksamt.

Det är många månader under säsongen som djuren måste fodras från det som kan skördas under sommaren.
– Hos oss går det åt ungefär tre hösilagebalar per dag vilket landar på ungefär 500 rundbalar för vintern. Att fylla ladorna extra mycket är grundtanken framöver, att alltid ha ungefär 25 procent extrafoder, en bulk för 2020 redan nu, säger David.

TEXT & FOTO: ANNA MATRE