Matsvinn blir matsmart i skolköket

Av Carina Nilsson

Blomkålsblast blir till knapriga rostade grönsakschips. Överbliven gröt gör det hembakade brödet extra saftigt.
På Förslövs skola jobbar kockarna ständigt för att skapa nya rätter och samtidigt få ner matsvinnet, tillsammans med elever och personal.

Amelie Sturk och Azlyn Danielsson är båda kockar på Förslövs skola. Tillsammans med övrig kökspersonal lagar de 570 portioner mat plus mellanmål och frukost till fritids varje dag. För ungefär ett år sedan började de väga allt svinn på skolan.
– Vi delar upp det i tre delar: tallrikssvinn är det som eleverna lämnar på sina tallrikar. Vi har också serveringssvinn vilket är det som blir över från lunchen och som har stått i matsalen. Vi väger också kökssvinnet som alltså är det som vi rensar eller hyvlar bort i köket, säger Azlyn Danielsson.

För kockarna innebär det att de hela tiden behöver tänka nytt och kreativt.
– Vi provade till exempel att ta vara på skal från rotfrukter och rosta med lite olja, och samma sak med blast från blomkål till exempel. Det blev väldigt lyckat eftersom barnen älskade det. Det är också roligt att som kock få experimentera lite och sätta sina kunskaper på prov, säger Amelie Sturk.

Ingrid Johnsson, som är områdeschef för kök på Båstad kommun, berättar att arbetet med att få ner matsvinnet också är en del av målen i Agenda 2030 och att arbetet görs på alla skolor.
– Vi har otroligt duktiga kockar och kökspersonal som verkligen jobbar med att göra en klimatsmart matsedel, få ner matsvinnet och ändå få barnen att äta bra så de orkar med sin skoldag. Det är guld värt, säger hon.




Några exakta siffror på hur mycket svinnet har minskat finns inte, men personalen märker att det minskar.
– Medvetenheten har ökat hos alla: pedagoger, personalen i köket och barnen. Alla tänker till innan de kastar mat, men det är också svårt att jämföra. Serverar vi kycklingklubbor går svinnet såklart upp eftersom de innehåller ben, säger Ingrid Johnsson.

Matsedeln utgår också mycket från vad barnen gillar.
– Några favoriter är ostsoppa och tomatsoppa med pasta. Spaghetti med köttfärssås och panerad fisk är andra rätter som barnen gillar. Det viktigaste målet vi har är trots allt att barnen ska gå här ifrån mätta. Sedan ska vi även jobba för att det ska vara klimat- och svinnsmart men faktum är det ofta går hand i hand, säger Amelie Sturk.

En utmaning är dock att favoriträtterna ofta innebär mer svinn.
– Vi tror det beror på att barnen tar lite extra när det är mat som de verkligen gillar, säger Ingrid Johnsson.




Att få barnen att ta mindre portioner och hämta fler gånger är en viktig del i att få ner matsvinnet.
– Det jobbar även pedagogerna på skolan mycket med. Alla barn får äta så mycket de orkar, vi har aldrig någon begränsning för olika rätter eller så, men just det här att hellre hämta en gång extra är väldigt viktigt, säger Amelie Sturk.

Att det finns flera rätter att välja på har också minskat svinnet.
– Vi har till exempel ett vegetariskt alternativ varje dag, säger Azlyn Danielsson.

En annan viktig sak är tillräckligt med tid på lunchrasten.
– Barnen behöver lugn och ro för att äta, och vi arbetar tillsammans för att få en bra schemaläggning, säger Ingrid Johnsson.

Finns det då inga nackdelar?
– Nej, egentligen inte men det är en utmaning att hitta tid för att ta vara på så mycket som möjligt av maten, säger Amelie Sturk.

Mest nöjda är Amelie och Azlyn när barnen är nöjda.
– De kommer väldigt ofta och säger tack för maten – det är verkligen inte många som får så många ”tack” på sitt jobb – varje dag, säger de.