Nu matar gården ut grön el på Bjäre

Av Carina Nilsson

Nu är den i gång. Bjäres första biogasanläggning som förvandlar gödsel till miljövänlig el på Göran Kulneffs gård i Grevie.

– Ska vi rädda klimatet så är biogas helt rätt. Vi behöver ta vara på gödseln som den resurs den är, säger Göran Kulneff och hans pappa Tomas Kulneff.

Det har gått många år sedan Tomas Kulneff var med i en studiecirkel om biogas tillsammans med några andra Bjärebönder.

– Jag tyckte att det lät väldigt bra och rätt redan då, men tiden var inte mogen. De som byggde biogasanläggningar på den tiden var lite uppfinnare som grejade mycket med sina anläggningar själva, säger Tomas Kulneff.

Det blev i stället Tomas son, Göran Kulneff som byggde en biogasanläggning. Det är en stor investering som de har gjort med hjälp av Klimatklivet som är ett statligt stöd för gröna investeringar.

Den 23 december förra året stod en biogasanläggning från belgiska tillverkaren Bioelectric klar och kunde provköras.

Biogasanläggningen består av flera olika delar och rum, här finfördelas gödseln för att sedan gå in i rötkammaren. I kammaren bildas gas som omvandlas till el med hjälp av generatorer. Foto: Carina Nilsson

– Det har flutit på med byggnationen trots allt regn under hösten och nu är vi uppe i 75 procents kapacitet. Tekniken har utvecklats väldigt mycket sedan pappa började intressera sig för biogas, men det handlar också om pengar. Under många år var elen så billig så det fanns ingen lönsamhet i att bygga en biogasanläggning, säger Göran.

Gården som Göran driver använder cirka 130 000 kilowattimmar per år. Han har tidigare investerat i solceller som producerar runt 70 000 kilowattimmar el per år. Biogasen kan ge max 180 000 kilowattimmar per år.

– Biogasen och solcellerna kompletterar varandra eftersom biogasen kan köras dygnet runt, säger Göran.

Gården kommer nu också att generera ett överskott på grön el som matas ut i elnätet.

– Den stora vinsten för oss ligger i att bli självförsörjande och slippa få skyhöga elräkningar när det blir pristoppar. Jag behöver oftast som mest el när den är som dyrast, säger Göran.

Själva anläggningen är i stort sett helt automatiserad. Det mesta av gödseln från gårdens 180 nötdjur skickas via rörledningar till biogasanläggningen. Den gödsel som innehåller halm får de fylla på med hjälp av hjullastare ungefär en gång i veckan.

– Sedan är det ett visst underhåll och eftersom motorerna går dygnet runt kommer vi att behöva byta delar allt eftersom. Men med hjälp av en app i telefonen kan jag sköta övervakning och starta anläggningen bland annat, säger Göran.

Intill rötkammaren finns en teknikcontainer. Vid rötningen bildas också värme som tas tillvara för att värma upp vatten. - Det går åt en hel del varmvatten till disken vid mjölkningen, säger Göran Kulneff. Foto: Carina Nilsson

Men biogasen är inte bara bra för att den producerar grön el. Den gödsel som blir kvar efter rötningen är en bättre produkt för lantbrukarna än vanlig gödsel.

– Den luktar mindre och jag kan tänka mig att kväveläckaget blir mindre. Det är också lättare för växtligheten att ta upp näringen när gödseln har passerat anläggningen, säger Tomas.

Ytterligare en fördel är att den minskar gårdens elförbrukning genom att spillvärmen som bildas används för att värma vatten.

– Det går åt mycket varmvatten vid diskningen när man mjölkar, säger Göran.

Både Tomas och Göran är väldigt nöjda med biogasanläggningen så här långt.

– Om vi ska rädda klimatet så behöver vi ett kretsloppstänkande – att vi tänker cirkulärt. Vi behöver mat och för att odla behöver vi gödsel. Att korna äter gräs är också viktigt eftersom vallodlingen som blir kornas mat förbättrar jordens kvalitet. Det finns skräckexempel på hur jorden är helt död när man odlar för monotont. Kan vi nu även utvinna grön energi ur gödseln så känns det väldigt bra, säger Tomas.