Corona slog till och världen slutade resa. Från Ängelholms flygplats kom beskedet att ägaren PEAB stänger ner. Sju kommuner, varav Båstad är en av dem, gick samman och köpte flygplatsen. Hur ska nu flygplatsen klara att inte blöda pengar när resandet blivit mindre?

Enligt siffror från Transportstyrelsen låg antalet passagerare på inrikesflygningar 2017 på cirka 8 miljoner för att gå ner till 7 miljoner år 2019. Deras prognos är att det nu går ner till runt 3 miljoner 2020 och sedan återhämta sig fram till 2023 då det sen blir stabilt resande med drygt 5 miljoner resor om året. Det skulle då bara vara 70 procent av resandet som var 2019.

Kan Ängelholms flygplats överleva med endast 70 procent resande mot tidigare?
– Den prognosen är från i somras och nu vet jag att det är nya siffror på gång som visar på att dippen är ännu lite djupare men att det sedan återhämtar sig bättre och att 2025 ska flygandet vara tillbaka på 2019 års nivåer. Men det är svårt att sia om framtiden. Vi har fått in pengar för att klara kris i några år och sedan hoppas vi på runt 350 000 resenärer runt 2024. Då klarar vi driften utan förluster igen. Det är vår målsättning, berättar Christian Ziese som är VD för driftbolaget sedan åtta år.


Passagerarstatistik för Ängelholms flygplats.

Det var i maj som ägaren av Ängelholm Helsingborg Airport meddelade att de skulle lägga ned driften av flygplatsen från första september. I juni meddelade Båstads kommun att de tillsammans med sex andra kommuner i Familjen Helsingborg ville vara med och säkra fortsatt drift av flygplatsen. I augusti beslutades i kommunernas kommunfullmäktige att genomföra affären. Båstads kommunen går in som ägare av 9,95 procent av aktierna och 49 procent av dessa kommer att säljas till det lokala näringslivet genom Båstad Turism & Näringsliv.
– Jag är väldigt glad över att vi fick till den lösningen, det var vi den enda kommunen som gjorde, säger Johan Olsson Swanstein (M), kommunstyrelsens ordförande i Båstad och styrelseledamot i nya ägarbolaget till flygplatsen.
– Det var väldigt snyggt gjort, jag hoppas de andra kommunerna kan nå dit och då är det bra att det finns någon kommun att följa, konstaterar Christian Ziese.


Christian Ziese och Johan Olsson Swanstein.

Redan innan coronakrisen efterfrågade flygplatsen samarbete med kommunerna och regionen.
– Jag är mycket glad och stolt över att vi tidigare var privata men också glad över att vi fick till denna lösningen nu. I grunden tycker jag nog att infrastruktur ska ägas offentligt. Det är svårt att få infrastruktur att bära sig kommersiellt, säger Christian.
– Jag håller med om att infrastruktur bör vara offentligt ägt. Sen tycker jag kanske att staten skulle ta ett större ansvar i just de regionala flygplatserna, fyller Johan i.

Det har varit mycket skriverier runt flygplatsen efter kommunövertagandet.
– Det är bra att flygplatsen nu blir kritiskt granskad av medier. Det ska alla tåla. Sen finns det många som tycker helt olika, även forskare. Att flygplatsen är viktig är jag övertygad om, säger Christian.

Pandemin stoppade flyg
Corona har slagit hårt mot allt flyg i Sverige och i världen. I Stockholmstrakten står man med de två flygplatserna Arlanda och Bromma som nu trafikeras långt under sin kapacitet. Återigen har nedläggningen av Bromma aktualiserats.

Från Ängelholms flygplats har det trafikerats både till Arlanda med SAS samt till Bromma med BRA. Nu står alla BRA-flyg på marken i ovissheten med Brommas framtid. Två nya mindre aktörer flyger nu Ängelholm-Bromma.
– Frågan om Bromma har varit igång i flera år nu. De mindre regionala flygplatserna är beroende av Bromma. I dagsläget har vi förbindelser till både Bromma och Arlanda, det ger en flexibilitet till våra resenärer. Många andra mindre flygplatser har bara haft flyg till Bromma och de är oroliga nu. Under de senaste åtta åren har det varit 50/50 på resandet till Arlanda och Bromma. Men jag tror nog att beslutet att lägga ner Bromma kommer komma snabbare än vi tror, berättar Ziese.

Kostsam verksamhet
Det är dyrt att driva en flygplats. Att skala ner verksamheten på grund av färre avgångar går bara till viss del. Reglementen stipulerar många krav.
– Vad gäller bemanning och räddningstjänst så finns det miniminivåer som vi måste hålla oss till vilket är dyrt. Vi fick nyligen köpa en extra släckbil för många miljoner för reglementet krävde en redundans i kapaciteten, konstaterar Christian.


Ängelholms flygplats har trafikeras av både SAS och BRA-flyg på inrikesflygningarna.

Flygplatsen har trots minskat flygande gått plus de senaste åren, innan corona.
– En anledning till att vi haft bra ekonomi är att vi haft flygbolag som betalat för sig. Det gör inte lågprisbolagen som trafikerar andra flygplatser. De tvingar flygplatser att ge dem gratis start och landningar och det behöver vissa flygplatser för att få upp sina siffror för att bevisa sitt eget berättigande att finnas.

Innan corona var det flygskam på grund av miljöskäl som dominerade debatten kring flygande.
– Det är på ett sätt ofattbart att flyget fått så mycket skit i miljödebatten. Tittar man globalt på flygets del av utsläppen så är det 1,9 procent. Inrikesflyg står för lite mindre än hälften av detta. I Sverige står inrikesflyget för 1 procent av de totala utsläppen. Fördelen var kanske att branschen var tvungen att sätta fart på omställningen. Shippingbranschen som står för större utsläpp kommer få det tufft när lampan vrids mot dem.

Kan man skapa andra verksamheter som kompletterar flygandet för att skapa nya intäkter?
– Här faller vi in på regelverket igen. Vi får inte ha några andra verksamheter än flyget och därtill förenliga verksamheter (parkering, restaurang) på flygplatsen. Men det finns mer inom flyg. Nu håller vi på att jobba med det lätta fraktflyget. Vi kan kalla det E-handelsfraktflyget då man inom e-handel vill erbjuda snabba leveranser och då krävs det flygtransporter. De stora frakterna kan vi inte ta emot men dessa mindre skulle vi kunna ta emot utan att investera så mycket. Vi har långt gångna diskussioner om detta i dagsläget, berättar Christian.

I maj lämnar Christian Ziese posten som VD av familjära skäl. Han är fortfarande stolt över vad han kallar ”Världens bästa lilla flygplats”.

Hur kan ni säga att ni är ”Världens bästa lilla flygplats”?
– Dels så är det vår otroligt proffsiga personal. Sen är det att vi har en otroligt fin flygplats. Det är klinker och trä, toaletterna är alltid fräscha och fina. Det är fint som i ett vardagsrum. Det mest unika är ekonomin. Man brukar säga att det krävs minst 500 000 resenärer för att gå runt och många fler för för att bli lönsam men vi har klarat det på mycket färre passagerare, konstaterar Christian Ziese.

TEXT & FOTO: PETER JAKOBSSON