Om ni bara visste hur bra ni har det…

Av Per Brolléus

En långhelg i Malmö... Visst, den här helgen var exceptionell med Eurovisionfinalen, demonstrationer och en intågande sommar på en och samma gång. Men ändå. Jag trodde faktiskt aldrig jag skulle skriva ord som hyllar lugnet och förfasar sig över myllret, men det är precis det jag gör. Nu.

När jag och yngste sonen passerade Hallandsås (fast jag mycket hellre säger Hallandsåsen) efter fyra dagar i Malmö som flytthjälp åt den äldre sonen, så gick vi från mörka tunga och regnskvättiga moln till klarblå himmel och sol. Det var som om vädergudarna skapat en litterär bild av känslan jag just där och då hade i min kropp. Vi gick från mörker till ljus, från regntungt till sol, från ett rörigt kaos till ett totalt lugn.

Har jag inte hyllat Bjäre innan i mitt liv så tänker jag göra det nu. Och jag gör det som kontrast till Malmö – en stad jag både bott och jobbat i och som jag ofta beskriver med plussiga ord. Men, inte efter dessa fyra dagar.

Sonen flyttade från fjärde våningen utan hiss i Kirseberg till åttonde våningen med hiss vid Möllevångstorget. Det är i sig tillräckligt jäkligt för att få en dyster känsla i kroppen. Men ovanpå dessa fakta var det även Eurovisionfinal – en final där Israels medverkan inte helt konstigt har hamnat i fokus. Det har aldrig någonsin i svensk historia befunnit sig fler poliser i en och samma stad än det gjorde nu. Här och var satt avspärrningar uppe och det kändes (helt utan att det var det) som om man befann sig i en krigszon.

Det kryllar av folk – överallt. Det spelade liksom ingen roll var man rörde sig. Från eftermiddagen och framåt så var det tjockt av människor på vägar, på torg, på restauranger och till och med inne på frisörsalongerna. Många glada, men inte alla.

Och varenda människa betraktades ur polisiär vinkel som potentiell bråkmakare. Även jag, tror jag. Satt på fredagskvällen med sönerna, det är dagen efter Israels medverkan i semifinalen och dagen innan finalen. Ett demonstrationståg kommer med slagord ackompanjerade med trummor vandrandes in på torget. Jag ser minst 15 polisbussar. Obs, bussar, inte polisbilar. Jag ser minst hundra poliser som är klädda som poliser och kanske ytterligare 30 välbyggda grabbar i hoodtröja och snäcka i örat, dvs civilklädda poliser.

Det är oroligt – men inget händer.

Dagen efter är likadan och då är det allmän samling för nya demonstrationer och allmän mobilisering. Polissirener har tjutit hela morgon och hela förmiddagen. Ingen aning varför.

Vi står vid hissen med två flyttlådor var i famnen, den yngre sonen och jag. Hissen kommer ner, dörren öppnas och en tjej i 20-årsåldern går ut. Hon ser oss, hon är inte blind, men släpper hissdörren så fort hennes kropp passerat ut, sakta glider dörren igen och jag lyckas stoppa den från att stängas med foten. Kan inte låta bli att säga ”Tack” till tjejen som med öronploppar obehindrat vandrar vidare.

Och det är där nånstans jag kände att nu räcker det. Jag har fått nog. Råkade glömma att hämta ut bilen ur parkeringshuset innan klockan 20 kvällen innan vilket gjorde att den blev fast där hela natten. Nej, det var inte gratis att parkera där heller. 370 spänn för en natt. Och totalkostnaden för att parkera bilen var på de fyra dagarna drygt 1200 kronor. Satt i några bilköer, det var en hiss och 200 meter till soprummet, fick vänta en halvtimme på en hamburgare, sov i en bäddsoffa, hörde sirener hela tiden, lyckades starta inbrottslarmet på sonens jobb och det var ett helsicke att på vettiga platser hitta snabbladdare till min elbil.

När jag passerade Hallandsåsen så var det som att komma till paradiset. Människor borta på Willys rörde sig logiskt, det fanns en gratis parkeringsplats precis utanför, solen sken, någon till och med hälsade på mig, jag la mig i en solstol på altanen, småfåglar sjöng. Herregud, det här är paradiset på jorden.

Jodå, jag vet att även solen har fläckar, men fläckarna är extremt små jämfört med den fult graffitti-nedkladdade känslan och verkligheten jag precis lämnat bakom mig.

Så, vill du fatta hur bra det faktiskt är här – åk till Malmö ett par dagar när det är Eurovisionfinal, demonstrationer och sommarintåg på en och samma gång. Tack.