Klik venligst
Klik venligst
Klik venligst
NÄRINGSLIV 2021-08-12 KL. 08:50

Christer Gardell – tennisentusiast, aktieaktivist och framtidsoptimist


Tennisentusiast och investerare som driver fonden Cevian Capital. Så vill Christer Gardell bli introducerad. Morgonen vi ses är han som vanligt på väg till dagens första tennispass. Sedan tjugo år tillbaka blir det minst en timmes spel varje dag, inte sällan två. Rankad runt 100 i världen i sin åldersklass (obegripligt nog 60+) . Ungefär lika högt rankad i sin roll som börsaktör – eller ”riskkapitalist” – som han lite lättvindigt brukar benämnas i media.

Christer Gardell – tennisentusiast, aktieaktivist och framtidsoptimist
Tennisväskan och cykeln är två accessoarer som säkert många i Båstad förknippar med Christer Gardell

Vad tycker han förresten om epitet riskkapitalist?
– Det används ju väldigt brett, vi kallas väl mer aktivister. Riskkapitalist brukar normalt sett vara beteckning på dem som håller på med private equity, dvs investera i onoterade företag, vi investerar ju i noterade företag.

Är det viktigt vad man blir kallad?
– Nej.

Svaret ackompanjeras av ett obekymrat skratt. Just obekymrad, i kombination med ödmjuk och chosefritt smart är adjektiv som ligger nära till hands om man vill försöka beskriva denne kosmopolitiske båstadfantast.

Christer växte upp i Nacka tillsammans med mamma, pappa och tvillingbrorsan Rickard, också han finansman, fast i Sydney, Australien (och sommarboende i Kattvik). Under studierna vid Handelshögskolan i Stockholm utmärkte sig den unge Gardell så till den milda grad att han blev kallad både underbarn och geni. Efter att ha byggt på Handelshögskolestudierna med några terminer på London Business School inleddes 1984 den karriär som år 2002 kom att mynna ut i bildandet av investmentfonden Cevian Capital, uti vilken han alltså fortfarande är primus motor.

Du var duktig i matematik – vilka mer egenskaper behövs för att bli en sådan som Christer Gardell?
– Tur ska man aldrig underskatta.

Men man brukar säga att ”luck has nothing to do with it”?
– Jo, en del tur är klart man måste ha. Men det är svårt att veta vad som krävs. Självklart måste du vara analytisk, ha förmåga att strukturera och inte trassla in dig i problem. Sedan gäller det att ha drivkraften, du måste vara beredd, speciellt i början av din karriär, att sätta in de timmar som krävs för att nå framgång. Det finns inga genvägar.

Du är ju en förebild för många unga handelsstuderande och andra verksamma i finansbranschen – vad skulle du ge för råd?
– För att nå framgång krävs det några saker: Hårt arbete. En starkt integritet, tro på sig själv och våga stå upp för det man tror på. En av de faktorer som kännetecknar dem som det går lite bättre för är att de inte viker ner sig utan står kvar vid sin åsikt även om den inte passar in i det allmänna tyckandet.

Den amerikanske superinvesteraren Warren Buffett har sagt ”the stockmarket is a device for transfering money from the impatient to the patient”. Vad är aktiemarknaden för dig?
– Främst en arbetsplats där jag jobbat sedan jag var 25 år. Sett ur ett större perspektiv är en fungerande aktiemarknad en förutsättning för en fungerande kapitalistisk ekonomi. Det är viktigt att den fungerar bra, vilket jag kanske tycker att den inte gör just nu med stora inslag av indexfonder och sådant där som fördummar aktiemarknaden.

På vilket sätt?
– De stora indexfonderna blir en stor del av marknaden och köper aktier även om de blir för dyra. Vi som är riktiga investerare gör inte så. I och med att de struntar i vilka aktier de köper är det lätt att man bygger upp bubblor, vilket sker just nu.

Är du den otålige eller tålmodige typen av aktör, man kan ha en känsla av att du är lite grand av bägge?
– Så är det väl. Vi jobbar långsiktigt med investeringar, samtidigt vill vi att allting som bör göras för att göra bolagen bättre måste ske så fort som möjligt. Man måste ha ett långsiktigt perspektiv på affärer, men det finns ingen anledning att åtgärder som bör ske inte sker så fort som möjligt.

När Cevian går in i ett bolag, vilka kriterier är det som styr?
– I ett bolag vi tycker är lågt värderat måste vi se att det finns en åtgärdslista för att göra bolaget betydligt bättre och mer värdefullt. Det är bara de kriterierna vi har. Vi jobbar med en låg risk där vi känner att spännvidden på de olika utfallen är relativt begränsad. Därför undviker vi svåra branscher som läkemedel, bioteknik et cetera, där man antingen får fram en produkt eller inte. Det är svårt för oss att veta i och med att allt värde skapas i forskningsrummet och vi har ingen aning. Vi går bara in i sådant vi känner att vi behärskar ordentligt.

Buffett säger också att han inte går in i företag som han inte förstår vad de håller på med!
– Vi har ungefär samma filosofi. Man ska verkligen förstå vad man ger sig in i. Sedan ska det vara branscher där det finns en historik och en tydlig roll i framtiden.

Ibland störtdyker börsindex eller värdet på en enskild aktie, med flera procent på en dag, vilket kan vara svårt att fatta, åtminstone för en lekman. Vad är det då som händer?
– Allting här i livet handlar om utbud och efterfrågan, även på aktiemarknaden. Ibland blir det så att det är många som ungefär samtidigt trycker på säljknappen. Det finns så mycket speciella typer av investerare på börsen, som sådana där algohandlare (man handlar med algoritmer, reds anm.). Säljtrycket blir så kraftigt att köparsidan inte hinner med och då blir konsekvenserna att priserna faller. Som i början av pandemin då allting rasade. Oftast när sådant här sker blir det vid kraftiga förändringar alltid en överdrift och i de flesta lägen alltid väldigt bra köptillfällen.

Har man inte beredskap för sådant, kan man inte se tecken?
– Nej. Du kan se att marknaden byggs upp med värderingar som ser ansträngda ut, du ser bubbeltendenser, men när väl de här säljtrycken och dynamiken i försäljningen sätts igång handlar det om en så otrolig kraft att det inte går att stoppa.

Vi passar på att prata lite mer ekonomi nu när vi ändå har tillgång till en av de skarpaste hjärnorna i branschen: det finansiella läget i världen generellt och Sverige specifikt idag. Både på makro och mikronivå – vad finns det för hot och möjligheter, vad tycker du om fenomenet kryptovalutor och även vad som händer med EU – det kan bli regleringar som sätter krokben för svensk exportmarknad?
– Generellt ser makroläget väldigt starkt ut, vi är på väg ur pandemin. Det är helt uppenbart så att vi går in i en fas med väldigt väldigt stark efterfrågan. Vi har bristsituationer på flera områden och mitt grundscenario är en kraftig ekonomisk tillväxt i Sverige, Europa, Världen. Detta gör att de inflationstendenser vi nu tydligt ser, ligger kvar. Jag tror inte på tillfälliga inflationschocker utan tror vi får en rätt hög inflation under säkert fyra, fem år. Nästa års avtalsrörelser kommer innehålla rätt tydliga krav på löneökningar. Överhuvudtaget är det en gynnsam ekonomisk situation vi går in i. Det kan bli inflation och med den kommer oftast räntehöjningar.

– Krytpovalutor tror jag inte ett dugg på, det är bara ren spekulation. Det som kommer att sätta punkt för hela kryptoträsket är när man börjar förstå att en stor del av systemet används av kriminella för kriminella betalningar, så kallad penningtvätt – den oron börjar dyka upp mer och mer. Om man ser hur myndigheterna agerat mot penningtvätt i det vanliga banksystemet är det svårt att tänka sig att de inte kommer att vara lika aggressiva i kryptosystemet och när väl det händer så är festen över.

Om man ska köpa en enda aktie i år, vilken?
– Jag skulle nog köpa Ericsson, den har fått mycket stryk pga oron i Kina, men den är kraftigt överdriven. Jag gillar också bankaktier, de är lågt värderade och den ökande inflationen kommer att gynna dem. Nordea är ett bra alternativ, huvudsponsorer till turneringen här, vilket är ytterligare ett skäl till att köpa aktien. Haha. Men det finns goda förutsättningar att det kommer mycket pengar till Nordeas aktieägare de närmaste tolv månaderna. Ett annat intressant bolag är ABB, som just annonserat ett spännande förvärv inom robotsektorn. De ha en portfölj av verksamheter som ligger inom automation, robotisering och elektrifiering, vilket är framtiden.

Och då tänker man kanske så här, eftersom man vet att Cevian gått in ganska tungt i Nordea (äger drygt 4 % av aktierna), att du hade något finger med i spelet när det gäller att banken gått in i Båstadtennisen?
– Nänä. Jag agerar inte som ägare på det sättet...

Nu har vi osökt kommit in på tennis, berätta om din entusiasm för sporten!
– Jag höll i racket på skoj på somrarna med min brorsa, men satsade inte utan ägnade mig åt all möjlig bollsport; var svensk juniormästare i basket 1979 (med KFUM Central), var bra i hockey, spelade med i stadslaget i fotboll.

Eftersom Christer, som han klädsamt blygsamt konstaterar, har rätt bra boll- och spelsinne, upptäckte han i vuxen ålder att han ändå kunde spela hyfsat jämnt mot de som satsat mer på allvar. Så han började själv satsa mer systematiskt på sitt spel när han var runt 40.
– Nu har jag åkt runt och tävlat mycket, både i Sverige och internationellt. Målsättningen är att få en timme tennis varje dag. I Stockholm spelar jag mellan 11.30 -12.30 och sen tillbaka och käkar lunch på kontoret.

Hur mycket boll- och spelsinne har du användning för i affärslivet, man kan ju inte direkt köra på volley när man handlar aktier?
– Idrotten dominerade när jag växte upp, det är den typen av kompetens och egenskaper du tar med dig in i affärslivet. Jag tror att det här med viljan att vinna –som ligger som en förutsättning inom all sport – och som också innehåller strategiska och taktiska dimensioner, är viktig även inom affärslivet.

Vad har du för ambition med tennisen?
– Min bästa rankning – det är fyra turneringar man får räkna under tolv månader – är 89 i världen, för åtta år sedan, när jag spelade mycket. Och tvåa i världen i mixed, där jag varit Europamästare, i par med en holländska som då var rankad världsetta. Målsättning är svår, men jag känner att ju äldre jag blir desto närmare kommer man toppen.

Var ligger förbättringspotentialen i ditt spel?
– Allting. Jämnheten. Jag spelade inte så mycket tävlingsmatcher när jag var yngre så jag saknar den där grundstommen, vilket gör att man blir lite mer volatil, man kan spela fantastiska matcher och väldigt dåliga. Jag måste försöka minska volatiliteten i matchspelet.

Kul att du snackar i börstermer om din tennis (volatilitet är beskrivning på ett aktievärdes rörlighet)! Du syns stundtals på läktaren under det som numera heter Nordea Open – lär du dig något när du ser proffsen spela?
– Jag är ju nörd och tittar väldigt mycket på teknik och detaljer, hur de ställer in sig inför servereturer, servar. Allt.

Någon förebild?
– Man tar lite här och där.

Hur ser ett ultimat Christer Gardell Båstad-dygn ut?
– Jag går upp, just nu kör jag den där 16:8-metoden (periodisk fasta) så jag hoppar över frukosten, det blir kaffe och vatten på morgonen. Sedan träffar jag min tennispartner Sami Seppänen, vi kör en halvtimme på gymmet innan vi går ut och spelar 11-12, sedan brukar jag ta en behandling hos kiropraktorn på Drivan. Lunch på något av de bra alternativen som finns här i byn nuförtiden. Därefter kanske jag åker upp till golfklubben och tränar lite eller spelar nio hål. Sen tillbaka och på kvällen syr ihop en trevlig dubbel på nedre banorna, som avslutas med en bira eller två. På Solsidan såklart.

När du inte är här – vad längtar du till mest?
– Att komma tillbaka! Hela familjen älskar Båstad. Det är en självklar plats, vi är här från 1 juli till mitten av augusti och försöker komma ner ett par gånger till under året.

Det första du gör när du kommer hit?
– Ritualen finns ju här, man träffar alla sommarpolare, går in i en period av tennis, golf och den speciella rytmen. Åker upp till Boarp och bunkrar!

Om du vill skryta om Båstad – hur låter det då?
– Då säger jag bara: ”Båstad är fantastiskt, men du kommer inte att tro mig om du inte kommer hit och upplever det”.

Text : Claes Kanold
Foto: Joakim S Ormsmarck