Klik venligst
NÄRINGSLIV 2024-03-21 KL. 14:00

"Det ska vara lätt att göra rätt som bonde"

Av Carina Nilsson

Efter sex år som ordförande för LRF Skåne lämnar Hans Ramel nu uppdraget, men sitter kvar som ledamot i LRF:s riksstyrelse. Maria Hofvendahl Svensson som tidigare varit vice ordförande väntas bli ny ordförande i Skåne.
Hans Ramel berättar i en intervju om möjligheter och utmaningar i det skånska lantbruket, varför bönderna behöver en krislåda och hur det kommer sig att han träffade Frankrikes president Emmanuel Macron.


Hans Ramel lämnar ordförandeposten som Skånes LRF-ordförande efter sex år, men sitter kvar i riksstyrelsen. Foto: Privat

Vem är Hans Ramel?

– Jag är 46 år, gift med Johanna och har tre barn. Jag är handbollsförälder och har själv spelat handboll en gång i tiden. Jag bor på Övedskloster i Sjöbo kommun där vi driver ett lantbruk med växtodling och nötköttsproduktion. Vi har också skog och besöksverksamhet.

– Jag har ingen typisk lantbruksutbildning utan läste statsvetenskap och en massa andra ämnen i Lund innan det blev ett år på Alnarp. Jag skrev min magisteruppsats om mjölklobbyn i Bryssel – men då hade jag ingen tanke på att jag en dag själv skulle åka dit och lobba ibland.

Om du summerar, vad har varit den viktigaste frågan under dina sex år som ordförande?

– Oj, det har varit en väldigt händelserik period. Jag tillträdde 2018 då hade vi torkan och en väldigt tuff sommar. Sedan följde pandemin och kriget i Ukraina med den påverkan på ekonomin som det har haft. Men jag har hela tiden jobbat med medlemmarnas villkor för företagandet – att lantbrukare kan driva sitt företag med lönsamhet samt att regler och villkor utformas så att vi blir konkurrenskraftiga.

Hur viktigt är Skåne för Sveriges livsmedelsförsörjning?

– Skåne är väldigt viktigt. Räknar man in både primärproduktion och livsmedelsindustri så handlar det om åtminstone 40 procent av hela Sveriges livsmedelsproduktion, en del säger till och med 50 procent.

Vilka möjligheter ser du för svensk och skånsk mat?

– Vi har investerat i mycket bra infrastruktur, teknik och kunskap. Vi har också jobbat mycket med hållbarhet och cirkulära frågor vilket efterfrågas i samhället nu. Det är även ett stort fokus på närproducerat och beredskap där vi behöver ta möjligheten att jobba vidare med det.

– Lyfter vi blicken och tittar globalt så behöver vi föda fler med mindre resurser. Vissa klimatprognoser säger att vi inte kommer att kunna producera mat att i vissa delar av världen framöver, vilket är läskigt. Men kan vi lära oss att hantera längre perioder med både torka och regn så kommer vi att kunna producera mat i Norden även i framtiden.

– I Sverige pratar vi fortfarande om att öka jordbruket medan det är tvärtom i andra länder. I Holland betalar staten gårdar för att lägga ner och i Danmark vill man lägga en koldioxidskatt på jordbruket.

Vilka utmaningar finns det då för svensk och skånsk mat?

– Det handlar främst om ekonomin. Många lantbrukare brottas med ränteläget och kostnadsökningar. Ekonomin påverkar även folks plånbok där vi ser att konsumenterna väljer bort premiumsegment som eko till förmån för billigare varor till exempel. En annan utmaning är kompetensförsörjningen. Antalet sökande till lantmästarutbildningen minskar vilket är oroväckande.

– Jag ser också en utmaning i fördelningen av vinsten i livsmedelskedjan där vi tycker att bonden borde få en större del av kakan. Slutligen behöver vi hålla ihop inom LRF. Vi ska inte ställa eko mot konventionellt eller stor mot liten, utan alla behövs.

Hans Ramel träffade Frankrikes president Emmanuel Macron i AF-borgen i Lund under hans statsbesök i Sverige. Foto: Pressbild

Hur fungerar lantbruket i kristider?

– Beredskapsfrågorna är högt på agendan och LRF sitter med i många sammanhang där man diskuterar och beslutar om vår beredskap, både på riksplanet och regional nivå. Skåne ingår i civilområde Syd som leds av landshövdingen i Skåne. Det kommer att ta tid att bygga upp allt och vi har många blickar på Finland som är ett föregångsland vad gäller beredskap.

Har Sveriges bönder en krislåda?

– Många djurbönder har ett elverk som kan driva gården vid strömavbrott samt vatten och mat till sina djur. Men det finns en sårbarhet vad gäller reservdelar till exempel. Går traktorn sönder kan man behöva skicka delar från Holland eller USA, då behöver hela den kedjan fungera. Vi är också beroende av importerad konstgödning och diesel. Det pågår en utveckling för att tillverka fossilfri konstgödsel i Sverige men det dröjer innan det finns på marknaden. Man kan säga att det finns många bra anledningar till att bli mer självförsörjande och att hålla lite lager.

Hur kommer det sig att du träffade Frankrikes president Emmanuel Macron?

– Presidenten hade varit på statsbesök i Sverige och skulle avsluta resan med en avskedsmottagning – Réception de départ – i AF-borgen i Lund. Jag fick tillfälle att hälsa på honom och sade att jag representerade Federation of Swedish farmers. Då tyckte jag att det glimrade till lite i hans ögon och vi pratade lite om bondeprotesterna i Paris där presidenten sade att han förstod deras krav och ville hitta lösningar. Han berättade också att han var imponerad över effektiviteten i svenskt jordbruk, och jag sade att vi jobbar gärna med våra franska kollegor i Bryssel. Dessutom gratulerade jag till Frankrikes handbollsseger.

Du fick också säga hej till kungen?

– Ja, det gjorde jag. Vi har träffats förut och jag tror att han kände igen mig. Kungen är väldigt intresserad av lantbruk och har sagt att om han inte blivit kung skulle han ha blivit bonde. Det gillar ju vi lantbrukare.

Har du någon egen hjärtefråga?

– Ja, många! Men jag säger mindre byråkrati och regler, det ska vara lätt att göra rätt. Vi ska såklart ha höga miljökrav, god djurvälfärd och säkra livsmedel men ibland önskar jag att man vågade lita mer på bondens yrkeskunskap istället för att hitta på nya regler och kontroller.

Slutligen – vad lägger du helst själv på tallriken?

– Jag äter det mesta och tycker väldigt mycket om en god grillad köttbit med potatis och en god sås. Det finns också många goda grönsaksrätter som jag gillar, vi borde generellt bli bättre på att äta mer svensk frukt och grönsaker.

– Sedan måste jag lägga till skånsk äggakaka. Det är ju så gott och som en huvudrätt och efterrätt på en och samma gång.