Ny generation skapar framtidstro på gården

Av Carina Nilsson

När lönsamheten sjunker minskar viljan att investera hos lantbrukarna. Men Torbjörn Persson i Lya valde att gå mot strömmen och bygga ett nytt stall i höstas.
– När det finns en ny generation som vill ta över då måste man bygga för framtiden, säger han.

Högt uppe på Hallandsås ligger Korshögagården. Gården köptes av Torbjörn Perssons föräldrar 1978. Torbjörn jobbade först tillsammans med sina föräldrar och när de pensionerade sig tog han över lantbruket. Nu fyller Torbjörn snart 60 och gården är på väg mot ett nytt generationsskifte.

– Min dotter Ida, min svärson Emil och jag själv är alla anställda i ett aktiebolag som jag äger. Än är det inte dags för mig att gå i pension, men jag känner mig jätteglad över att ungdomarna vill vara med och driva gården vidare, säger han.

Det var också huvudorsaken till att de i höstas gjorde en stor investering i ett nytt och större lösdriftstall.

– Det finns många fördelar med att ha djuren på lösdrift, de mår bra av att vara utomhus och för oss blir det mindre arbete, säger Torbjörn.

Gårdens nya lösdriftsstall är en stor investering men investeringen kommer att löna sig på sikt tror Torbjörn Persson. Foto: Carina Nilsson

Ytterligare en anledning var att de kan föda upp fler djur själva. Idag har de 160 mjölkkor och 200 tjurar.

– Tidigare fick vi inte plats med alla kalvar som föddes på gården utan vi fick hyra in dem i andra stallar. Men det ger en bättre ekonomi att föda upp djuren själv, säger Torbjörn.

Torbjörn är också styrelseledamot i Skånemejerier. Han förklarar att mjölkbönderna numera kan få mer betalt om de satsar på klimatvänliga åtgärder och djurhälsa.

– Det finns ett poängsystem för detta där vi lantbrukare får lite mer betalt för mjölken om vi satsar på att minska vår klimatpåverkan. Även djurhälsan – att djuren är friska – räknas in. Tidigare var det här saker som oftast bara blev en merkostnad för oss, men idag är det tvärtom. Många av åtgärderna som ger högre poäng förbättrar också gårdens ekonomi, säger han.

De senaste åren har dock varit väldigt utmanande för många lantbrukare. När Swedbank gjorde sin undersökning Lantbruksbarometern förra året uppgav 69 procent av lantbrukarna att lönsamheten var ganska dålig eller mycket dålig. Lönsamhetsindex var det lägsta på sju år.

– Visst är det tuffa tider för alla och investeringen vi har gjort nu kommer med en betydligt högre räntekostnad än tidigare. Men samtidigt har jag varit med så länge att jag vet att det går upp och ner och på sikt känner vi en framtidstro, säger Torbjörn.

Hälften av gårdens energi kommer från de egna solcellerna. Foto: Carina Nilsson

Även hans dotter Ida och svärson Emil har en stark tro på lantbruket.

– För mig fanns det aldrig någon tvekan om yrkesvalet. Jag har alltid velat jobba på gården och valde lantbruksgymnasiet, säger Ida.

Även Emil växte upp på en gård och yrkesvalet var självklart för honom också. Tillsammans kompletterar de också varandra väl då Ida har koll på djuren medan Emil kan det mekaniska och Torbjörn sköter det administrativa.

– Jag tror det är bra att vi har flera ben att stå på. Vi har både kött- och mjölkproduktion och har dessutom lite verksamhet med maskinstation där vi gör körningar åt andra. Jag känner mig lyckligt lottad som har en ny generation som vill vara med och utveckla gården. Då måste vi också se till att gården har en framtid, säger han.