Vänskapen som blev en podd

Av Per Brolléus

De första tio avsnitten vågade inte Frasse, eller Francisco Cabrera som han heter, inte ens lyssna på. Men nu, efter 50 timslånga podd-avsnitt så är det inte lika jobbigt.

– Jag skäms för min spanska brytning och det har jag gjort ända sedan jag kom till Sverige från El Salvador för massor av år sedan.

Francisco, alltså Frasse, är supertydlig på just den här punkten som kommer upp när de två poddande herrarna sitter i Frasses kök och försöker komma ihåg varför man överhuvudtaget började med podden.

Men vi tar det från början. Christer Stridh och Francicso Cabrera jobbade ihop på lokal-tv i Ängelholm och blev alldeles förbaskat bra kompisar. En latinamerikan och en man vars varenda cell i kroppen härstammar max en mils radie från Ängelholm.

Nu är det längesen man slutade göra tv, men vänskapen bestod.

– Och växte, påpekar Christer. Vi klickar ihop. Jag vet inte hur jag ska beskriva det mer än så.

Klickande och teknikintresset plus en vilja att våga utmana sina egna rädslor kokades för ett år sedan ner till en gemensam idé – en podd. Stridh hos Frasse, det är så det funkar. Stridh kommer hem till Frasse, går ut i förrådet på Stormgatan, trycker på inspelningsknappen och sen går duon loss.

– Vi kör absolut inte på uppstuds utan har noga tänk igenom ämnen och punkter i innehållet, påpekar Christer som utgör ”mannen på stolen” i podden, medan Frasse kommer med överraskningar, hämtar grejer, blandar ihop maträtter och står för det som kittlar mest i en podd – det där att inte veta.

I Frasses förråd spelas podden in. Foto: Per Brolléus

Nu har duon gjort 50 avsnitt. Och med tanke på förutsättningarna är det i princip osannolikt.

– Jag klarade inte av att höra mig själv, fixar inte den spanska brytningen jag har, säger Frasse och berättar om en skräckdag som lärare i Ängelholm.

– Jag skulle prata inför 200 föräldrar. Det var den värsta dagen i mitt liv, mådde så fruktansvärt dåligt. Men jag klarade det och nu har jag podden som ett sätt att bearbeta min rädsla.

– Min dialekt är inte heller så jävla grann, säger Christer på sin breda skånska och skratten haglar i köket.

Frågar om bästa och sämsta ämnen man tagit upp i podden. Båda är övertygade om att deras favoritämne teknik blev det sämsta poddmässigt.

– Det låg väl för nära, blev ointressant för den som lyssnade. Men när vi pratade om hur Frasse flydde till Sverige eller mitt medfödda hjärtfel, så hände någonting.

– Det blev personligt och äkta, menar Frasse. Men det var kul att prata om gud. Jag är katolik och Christer tror inte på gud överhuvudtaget. Sen försöker jag lära honom spanska, det går åt skogen.

– Jag är världens sämsta elev, men jag gillade när vi pratade relationer. Jag är singel och Frasse är gift.

Frasse skakar på huvudet.

Snacket vid köksbordet fortsätter och herrarna har, upptäcker man, olika grund i allting. En lärare och en ingenjör, en gift och en singel, en svensk och en latinamerikan, en troende och en tvärtom. Det är uppenbart så podden studsar framåt. Finns att lyssna på bland annat Spotify. Stridh hos Frasse – ett nytt avsnitt varje vecka.

Förresten, börjar ni bli kända?

– Ja, för tusan svarar Christer innan skratten vrålar ut i radhuset. Var på en bygghandel i Vejby och hon i kassan kände igen min röst.