Klik venligst
BJÄRE 2017-04-23 KL. 10:37

Räddningstjänsten är alltid redo i Båstad

Räddningstjänsten är alltid redo i Båstad

I en liten kommun som Båstad är räddningstjänsten de som både rycker ut vid brand och är första person på plats vid olyckor. En stor del av manstyrkan består av deltidsbrandmän som lever sina vanliga liv på jobbet eller med familjen när larmet går och några minuter senare kan liv stå på spel.

Bjäre NU gör ett besök på stationen i Båstad när sju nya deltidsbrandmän genomgår sin preparandutbildning för att bli nya brandmän i Båstad. En av dessa är Mimmi, som när hon är klar, kommer utgöra en av de två kvinnliga brandmännen som finns i kommunen. Räddningschef Pelle Pettersson tar mot oss och berättar om deras verksamhet.

Med de nya deltidsbrandmännen kommer det finnas totalt 54 brandmän fördelat på de tre stationerna i kommunen som finns i Båstad, Torekov och Förslöv. Deltidsbrandmännen har jour var fjärde vecka. Under jourveckan jobbar de på sitt vanliga jobb och lever med familjen men måste vara beredda på att dygnet runt inom fem minuter kunna inställa sig på brandstationen för skarp utryckning när larmet går.



Nya brandmän över på att rulla upp slang

Stationen i Båstad är kommunens huvudstation och den enda där det finns heltidsanställd personal. Ordinarie dagsorganisationen i Båstad består av en brandchef, brandinspektör, två brandmästare och en assistent på halvtid, resterande är deltidare på jour. På de tre stationerna totalt är det alltid 11 personer i beredskap året runt.

Trots att variationerna är stora på hur mycket folk som befinner sig i Båstad under olika säsonger, är antalet larm för räddningstjänsten ganska konstant utan några större förändringar under året.

Totalt var det 547 utryckningar under 2016 av vilka 370 var i egen hantering i kommunen och 177 i samverkan med andra brandförsvar. Utryckningarna i egen regi ökade med 20% från 2014 och de flesta av de tillkomna insatserna var till Hemmeslövs Herrgård. Nu när den verksamheten stängs ner räknar räddningstjänsten med att antalet utryckningar kommer att sjunka igen.

En viktig funktion som räddningstjänsten har är att agera Första Insats Person (FIP) vid olyckor eller andra akuta situationer. Då åker en styrkeledare med sin bil och kan hjälpa till med sina resurser i väntan på att ambulans kommer till platsen. Det kan handla om hjärtstart, stoppa blödningar, ta loss personer som fastnat och även samtala med chockade.

Finns det resurser så det räcker inom räddningstjänsten i Båstad?
– Som det ser ut nu med den riskbilden som finns så ser det bra ut, svarar Pelle Pettersson.



Räddningschef Pelle Pettersson

Brandstationen i Båstad byggdes 1963 och idag är de lite trångbodda i lokalerna. Brandbilarna har blivit fler, större och betydligt tyngre sedan stationen byggdes. En startklar tankbil väger 28 ton när den står inne i garaget och frågan är om totala tyngden inne i fordonshallen är väl stor för byggnaden eller grunden.

De nyaste stora lastbilarna har fått specialbeställas med infällbara backspeglar för att kunna komma in genom de smala portarna. Det har diskuterats om att flytta brandstationen i Båstad ut mot E6 och då kanske någonstans runt nya stationen. En ny brandstation, byggd med dagens teknik och anpassad för dagens bilar, skulle vara positivt för räddningstjänstens verksamhet.
– Att komma närmare E6 är bra då många larm går dit men inte alla. Den stora nackdelen med att flytta ut stationen är att deltidsbrandmännen måste bo och jobba inom fem minuters restid från stationen och upptagningsområdet för brandmännen blir betydligt mindre om stationen ligger i utkanten av tätorten. Sen skulle en ny station kosta cirka 50 miljoner för kommunen och de pengarna finns inte i dagsläget, berättar Pelle.

Trafiken inne i centrala Båstad är inget som är något större problem.
– Båstadborna visar väldigt bra hänsyn och håller åt sidan i trafiken när vi är på utryckning, det ska de ha en eloge för, erättar Pelle. Det är väldigt viktigt att vi kommer fram fort, vid livräddning och speciellt hjärtstopp är varje sekund livsviktig.

Något som en brandman i ett mindre samhälle kan råka ut för är att det är någon de känner eller till och med någon inom släkten som är bland de skadade eller drabbade vid utryckningar. När så sker kan varje enskild brandman själv välja att backa ur och inte medverka i räddningen. Sen finns det väl utarbetade rutiner för att få kamratstöd och enskilda samtal efter psykiskt påfrestande utryckningar.
– Jag har aldrig backat vid en skarp insats än. När branduniformen är på kliver jag in i brandmansrollen och gör jobbet som krävs. Efteråt berarbetas intrycken och det kan kännas jobbigt om det var känsliga saker som jag hanterade. Med åren fylls rycksäcken med otäcka erfarenheter på. Det upplever nog alla som är brandmän under en längre tid, berättar Pelle.

Pelle Pettersson har en lång karriär inom räddningstjänsten. För 20 år sedan började han som deltidsbrandman i Knäred och år 2000 bytte han station och började som heltidsbrandman i Värnamo. I Båstad har han varit sedan 2009 och är nu Räddningschef.
– Det roligaste med yrket är att det utvecklas hela tiden. Det är roligt att gå till jobbet, säger Pelle glatt.

Avslutningsvis vill Pelle belysa ett mycket viktigt ämne.
– Var försiktiga vid olycksplatser och visa hänsyn! När vi kommer till en olycka på en större väg stänger vi först av vägen helt men för att inte allmänheten ska bli alltför drabbade så försöker vi öppna upp något körfält så bilister kommer förbi. Vi står då fortfarande och jobbar bara någon meter från där bilarna åker och då måste trafikanterna ta det försiktigt och visa hänsyn. Vi öppnar upp vägen så gott det går för bilisternas skull så visa tacksamhet genom att köra sakta förbi, uppmanar Pelle med allvar i blicken.

TEXT & FOTO: Peter Jakobsson

Läs även om de specialbyggda fordon som räddningstjänsten har för att hantera olyckor och räddning i tunneln genom Hallandsåsen.

Tunneln gav nya utmaningar

a>