Monica skapar det bästa biet för vårt nordiska klimat

I förra numret träffade vi Maria Lupan på Restaurang Spisen. Hon valde att skicka vidare Röda Trådens stafettpinne till Monica Larsson som är biodlare och driver Honungsgården på Bjäre, tillsammans med frågan: ”Hur är det att vara biodlare och tror du att bina kommer försvinna?”.

Inte långt från Margretetorps Gästgivaregård ligger en vit stengård från 1800-talet. Åkrar omger gården på alla sidor och det andas historia när jag kör in på den kullerstensbelagda innergården. Där har släkten Larsson bott i tretton generationer. Just nu bor Lars och Monica Larsson och deras två barn på gården där de tillsammans driver Honungsgården på Bjäre.

– Vi har drivit Honungsgården i 10 år, berättar Monica?samtidigt som vi går längs med traktorvägen som tar oss bort till bigården. Tidigare arbetade jag på Lindab men efter att jag var föräldraledighet 2008 började jag fundera på biodling. Jag sökte till en yrkeshögskola, kom in, tog mitt gesällbrev och nu driver jag min egen biodling.

Vi stannar på säkert avstånd till bikuporna eftersom ingen av oss tagit på någon skyddsutrustning. Framför oss står trettio bikupor som i dagsläget är hem till cirka 60-90 000 bin i varje samhälle. Tillskillnad från vilda bin som är solitära är tambin flockdjur. De vet exakt vilket samhälle de tillhör och vilken bikupa som är deras.

Det tar 21 dagar för ett ägg att utvecklas genom larvstadiet till ett färdigt honungsbi. Föds biet på sommaren lever det i ungefär 4 veckor. Det kan bara finnas en bidrottning i varje samhälle om det finns två slåss de tills en dör.

Var kommer ditt intresse för bin ifrån?
– Jag har rötter i Rumänien. Min far hade bin, på hobbynivå, när jag var tonåring. Då var jag inte så intresserad av själva biodlingsyrket men jag kommer ihåg när han öppnade sin första bikupa och jag blev så fascinerad över dessa smådjur. Och sen bodde mina farföräldrar på landet och deras granne mitt emot var biodlare. Vi fick ibland smaka vaxkakor med honung i och vi fick aldrig tillräckligt tyckte jag, säger Monica och ler. Jag har alltid önskat mig att ha tillgång till det.

Huvudsyftet för Bigården på Bjäre är att ta fram bin för avel. Monica och Lars har valt att arbeta med rasen Buckfast.
– Buckfast är en hybrid och vi arbetar med genetiken. Vi tar fram det bästa ur olika raser och skapar ett bi om passar bra för det nordiska klimatet, berättar Monica och fortsätter berätta att det bästa biret inte finns utan det måste bli skapat av människohänder. Vi vill minska deras instinkt att svärma och göra dem motståndskraftiga mot olika sjukdomar.

De har tidigare haft problem med varroa-kvalster.
– Det är små kvalster som lever på ryggen på biet. Har man inte koll på kvalsterna kan hela besättningen dö men har man koll kan man behandla och då reder man ut det. Utöver att avla fram Buckfast drottningar som säljs över hela Sverige lånar Monica ut bisamhälle till tillexempelvis bär- och äppelodlingar som hjälper till med pollineringen.

Att bina behövs i naturen vet många och en hel del är medvetna om att beståndet minskar. Men att alla bin kommer att försvinna tror inte Monica på.
– De kommer aldrig att försvinna. Vi som jobbar med biodling kan alltid skapa ett nytt bisamhälle om ett har försvunnit. Då tar man två ramar med yngel från ett samhälle och sätter i en annan bikupa, så har man två.
Det är relativt lätt att utöka i sitt eget bestånd helt enkelt.

Problemet kring minskat bestånd gäller främst vildbin. De behöver vi gynna på alla sätt. Genom att så blommor får de mat i form av nektar och som biodlare bör man tänka på att inte ställa så många bisamhällen på samma plats så att vildbina inte konkurreras ut.

Mitt besök på Honungsgården börjar lida mot sitt slut och vi börjar promenera tillbaka samma väg som vi kom. Vi har pratat mycket bin, men jag är nyfiken på Monicas flytt till Sverige och om hon saknar Rumänien.
– I början saknade jag Rumänien. Man glömmer aldrig sina rötter, men det är en process. I början höll jag hårt på mina traditioner men med åren så har jag anpassat mig och blivit mer och mer svensk. I år blir jag sverigemyndig, säger Monica och skrattar till.

OM Monica

Namn: Monica Larsson
Ålder: 45 år
Bostadsort: Hjärnarp
Yrke: Biodlare
Mitt smultronställe på Bjäre: Lillaro café.

Röda tråden gick via omvägar vidare till Båstadbon Peter Gerhartz som efter en lång karriär som verksamhetskonsult bestämde sig för att släppa karriärhetsen och byta bana totalt.

TEXT & FOTO: JENICA PAULSSON