Skillnaden mellan en tidning och ett mjölkpaket

I skrivande stund pågår en debatt som är långt mycket viktigare för landets demokrati och det lokala samhället än dess uppmärksamhet vittnar om. Returpappersfrågan känns kanske inte speciellt spännande eller ens intressant för gemene man men faktum är att frågan är en av de viktigaste på många år för den lokala journalistiken och därigenom för den lokala demokratin.

För den oinsatte, vilket med tanke på ovan är ganska många, känns frågan kanske ganska självklar.
Ska kostnaden för att samla in returpapper i form av tidningar bäras av den lokala tidningen eller debiteras på kommunens avfallstaxa? När frågan ställs på detta enkla sätt är också för många det enkla svaret att det givetvis är tidningen som ska bära kostnaden.
Detta är också det svar som NSR genom tidigare tf VD Lars-Inge Persson gett i sitt remissvar per den 21 september på Miljödepartementets förslag ”Kommunalt ansvar för insamling och materialåtervinning av returpapper”. I sitt svar argumenterar bolaget, som ägs av sex kommuner, för att kostnaden ska ligga hos producenten, med andra ord den lokala tidningen.

Det faktum att vi pratar om äpplen och päron, eller för att tala klarspråk förpackningar och tidningar, är inget som går hem hos renhållningsbolaget. Tvärtom betonas att de inte ser någon skillnad mellan en journalistisk tidning och ett mjölkpaket vilket de är mycket tydliga med.

Men som i många frågor som på ytan verkar enkla är även denna fråga långt mer komplex än den först kan verka. Frågan handlar om vem som ska stå för kostnaden för ett nytt, utbyggt och betydligt dyrare insamlingssystem för att samla in avfall i anslutning till bostaden om man jämför med den lösning som finns idag. En bra och bekväm lösning för hushållen, vilket borde leda till att återvinningen blir bättre av framför allt plast och pappersförpackningar som har en allt för låg återvinningsgrad.

Det är både bra och viktigt att vi återvinner framförallt plast på ett bättre sätt. Producentansvaret för förpackningar är reglerat på EU-nivå och skall såklart värnas. Inte tal om annat.
Men tidningen är inte en förpackning utan faktiskt själva produkten och det är här som sakfrågan delvis faller. Återvinning av tidningspapper är ett ansvar som endast förekommer i Sverige och Finland. I övriga Europa gäller inte producentansvaret för tidningar då man inser dessa mediers roll som viktiga för lokal information, journalistik och demokrati.

Att, mot denna bakgrund, belasta den lokala tidningen, med förhållandevis höga kostnader för ett nytt och dyrare insamlingskoncept trots att just tidningar redan återvinns till över 90 procent, resten slår man till exempel in fisk eller eldar i kaminen med, är inte bara vansinne utan dessutom helt omöjligt att genomföra då det skulle innebära kostnader som ingen gratistidning kan bära. Faktum är att tidningen du just nu läser med all sannolikhet inte kommer att finnas om tidningarna belastas med kostnaderna för ett dyrt hushållsnära insamlingssystem.

Detta har regeringen förstått och miljöminister Isabella Lövin (MP) aviserade i våras att ansvaret måste tas av kommunerna. Många kommuner har dock protesterat mot detta, vilket är förståeligt men samtidigt ytterst problematiskt. Det många inte förstått är att ansvaret inte bara handlar om återvinning utan om för samhället viktig lokal demokrati, om lokal journalistik och om deras egen lokala tidnings överlevnad.

Båstads kommun har som sagt, via sitt delägda bolag NSR, inkommit med ett remissvar som står långt ifrån Isabella Lövins insikt. Där miljöministern förstår att ansvaret måste ligga på kommunerna för att inte riskera att samtidigt slå ut stora delar av den lokala journalistiken och därigenom allvarligt skada den lokala demokratin slår NSR ifrån sig allt ansvar. Bolaget menar i sitt svar att det faktum att det går dåligt för delar av tidningsbranschen inte ska få styra frågor som hanterar miljöarbete och ansvar.

Men varför ska tidningarna finansiera en nationell reform för fastighetsnära insamling av förpackningar vars främsta syfte är att öka återvinningsgraden av plast och pappersförpackningar?

För att tala klarspråk. Det är jättebra på många sätt att skapa en möjlighet för kommuninvånarna att i bostadens omedelbara närhet kunna lämna ifrån sig sitt avfall. Sverige är redan bäst i världen på att återvinna tidningspapper och överträffar sedan länge de mål som formulerats. Om vi nu tvunget ska laga något som inte är sönder så ska vi inte sätta principiella käppar i hjulet. Men vi har varken lust eller råd att ta fakturan.

Om denna kostnad läggs på tidningar som Bjäre NU och våra drygt 200 kollegor runtom i landet kommer vi att kunna se framemot tomma brevlådor på söndagarna. Visst kommer det förmodligen ett och annat reklamblad men de lokala nyheterna, den lokala debatten och de lokala företagens möjlighet till marknadsföring får vi lämna till Facebook och de andra globala aktörerna.
Undrar var de intäkterna kommer?att be-
skattas?
Ett alternativ?för kommunernas samhällsinformation är kanske då mjölkpaketen?

Enligt en undersökning av RAM under våren 2020 så läser 81 procent av Bjäres medborgare sin lokala gratistidning regelbundet. Det är fantastiska siffror som vi är mycket stolta över. Vi vet att tidningen är viktig för hela samhället inte minst i dessa tider då pandemin kommit att påverka våra liv på ett sätt som för bara ett år sedan hade känts otänkbart. För många, inte minst äldre, är tidningen kontakten med omvärlden och fönstret samhället.

Detta är min drivkraft, att göra skillnad i samhället. Hade ekonomisk vinning och höga vinster varit det enda målet hade jag gjort något helt annat. Kanske startat ett mejeri.

Joakim S Ormsmarck, Publisher BjäreNU

Fakta i ämnet

• Cirka 90% av svenska tidningar återvinns

• Sverige återvinner totalt ca 140.000 ton tidningspapper (prognos 2020)

• Det finns två stora svenska leverantörer av tidningspapper

• PPP Polluter Pays Principle innebär alltid att konsumenten i slutänden betalar för återvinningen av förpackningen genom varans pris

• Svenska returtidningar och returfiber är av mycket hög kvalitet och kan bland annat användas för tillverkning av tidningspapper, hygienpapper och äggkartonger i Sverige och utomlands

• En mångfald av oberoende medier är en förutsättning för en stark demokrat.