Styrkebesked av Rögle – men vinsten maskerar några frågetecken

Av Roger Bengtsson

En slutforcering i den högre skolan från Rögle räddade premiärkvällen för en av seriens större förhandsfavoriter i en fullsatt Catena Arena. Rögles 3-2-seger mot Malmö var absolut inte orättvis men maskerar några kvarstående frågetecken kring årets grön-vita upplaga.

Om Skånederbyn lever sitt eget liv så gör seriepremiärer i någon mån även det. När man kombinerar de båda kan summan bli lite vad som helst. Länge mållöst, aningen försiktigt med ett mantra om att inte överarbeta, men när Malmö gjorde 0-1 nästan halvvägs in i matchen frustade årets SHL-säsong igång på riktigt. Tambellini gjorde säsongens första Röglekasse mindre än minut senare och publiken fick äntligen skrika ut den hockeylängtan som skavt i bröstet sen uttåget i SM-kvartsfinalen i våras.

Rögle besitter en laguppställning som utmålats till klubbens starkaste någonsin, men namn på ett papper kommer inte i sig självt att plocka poäng i SHL. Jobbet måste göras, inte minst framför mål. Hemmalaget visade en uppseende impotens framför Malmös mål ända in till de sista fem minuterna. Då hade gästerna hängt mot repen under en längre period av matchen, när Rögle skruvade upp tempot och sköljde in i offensiv zon. Daniel Zaars kvittering i powerplay på en bländande framspelning från Riley Sheen fick många att pusta ut och hoppas på något i poängkolumnen på text-tvs sida nr 358. Men det var tydligt att Rögle ville roffa åt sig allt som stod på spel. Attityden vittnar om vilken målbild som finns i årets röglegäng.

Med dryga minuten kvar avslutade Linus Sandin, fram till dess ganska osynlig och otajmad, iskallt förbi en väldigt duktig malmömålvakt Adam Werner. Att beskriva jublet i text låter sig knappast göras, men trumhinnorna mötes i mitten av skallbasen.

Foto: Bildbyrån

Torsdagens Skånederby kan tillhöra de snällaste jag bevittnat under drygt 40 år. I omgång 1 offras inga tänder, ingen vill dra på sig något matchstraff. Mången rögleentusiast skulle ha svårt att erkänna det, men nog saknades bröderna Sylvegårds showande griseri för att detta rekordtidiga Skånederby skulle hitta den riktiga gnistan. Samtidigt är jag inte så säker på att årets Malmö kommer bli den där avstigningskandidaten som många förutspått. Metodiska, strukturerade, harmoniska.

Frågetecknen som alltjämt hänger kvar för Rögles del: Defensiven såg stundtals otajmad och rörig ut. Malmö kommer inte att spela SM-final men kunde likafullt blotta uppenbara svagheter i den defensiva organisationen hos Rögle. Backvärvningen Thomas Grégoire har fått försäsongen störd av skador, men såg stundtals oväntat kantig ut i egen zon. Om 7-8 omgångar borde det se bättre ut.

Utropstecknen? Många. Rögle visade sig vara starkast över 60 minuter. Laget kändes aldrig stressat eller krampaktigt i underläge. Laget jobbade metodiskt vidare, byte för byte.

Adam Engström visade att förra säsongens supergenombrott inte var en tillfällighet. Smart, finurlig, offensiv och skridskostark.

Rodrigo Abols fick bra betalt för att lämna Örebro till förmån för nordvästra Skåne. Värd varenda krona, visade tävlingsdebuten i Rögle. Fysiskt stark, otroligt spelskicklig och lojal sin uppgift.

Simon Ryfors har adderat en rejäl portion fysik i sitt spel under sina två år i nordamerika. Kommer bli väldigt nyttig för Rögle.

Premiären överspelad. 153 poäng kvar att spela om. På lördag åker Rögle till Örebro. Hockeytåget har lämnat sommarperrongen.

//Roger Bengtsson