Tänk att få sitta på Malens Terrass igen

81

I veckans historiareportage valde jag ut att berätta om Malens Terrass, ett sommarkafé som låg i sluttningen ovanför gamla tågstationen. Från öppnandet 1911 och i många år njöt badgäster av strålande utsikt och skön avkoppling från verandan. Fram till kriget var det välbesökt men kriget satte stopp för verksamheten och sedan fick de aldrig lönsamhet i det igen och det revs 1950.

Jag blev lite sugen på att besöka platsen och se hur det ser ut idag. Med grovmönstrade kängor, dotter och hund gav vi oss ut på upptäcktsfärd. Vid banvallen, en bit väster om gamla stationen, finns två låga betongstolpar. Där gick vi upp. Det blir snabbt väldigt brant där på åssluttningen. Marken var täkt av blöta löv och under löven var det lera, hala stenar och annat naturligt skogsmaterial. En stig, eller spår av en stig, vittnar om att folk gått där tidigare. Efter några snedsteg, flaxande med armarna för att hindra att trilla och många höjdmeter senare nådde vi platsen där Malens Terrass fanns. Det som finns där nu är en grund och lite murar. Trots att löven fallit, till största delen, så är det fullt av träd och sly som hindrar den fria utsikten som fanns för hundra år sedan. Men man kunde skönja den och känna in hur härligt det måste ha varit att vara där när det begav sig.

Då kom tanken: Skulle man kunna bygga upp nåt här igen? I mitt huvud snurrade fantasibilder på hur en återuppbyggnad skulle se ut. Sen kom verkligheten ikapp och jag insåg att det skulle nog vara helt omöjligt att driva en verksamhet på en så avlägsen plats med dagens regelverk. Men kul hade det varit.

Trevlig läsning!


Peter Jakobsson, Redaktör Bjäre NU